Artiklar om psykosocial arbetsmiljö

Allt mer hot och våld på svenska arbetsplatser

Publicerat:11 februari 2011
Författare:Michael Nyhaga

Våld och trakasserier på jobbet ökar i hela Europa. Sverige tillhör de länder där flest drabbas. Det visar en rapport från europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-OSHA.

Foto: Cecilia Elander | Allt fler anmäler att de drabbas av våld på jobbet.
Svenska Arbetsmiljöverket bekräftar att hot och våld på jobbet är ett växande problem.

– Det finns en ökning av anmälningar till oss om hot och våld. De minskade under en period, vilket vi tror berodde på lågkonjunkturen, men ökade igen under 2010. Vi tror inte att det i första hand handlar om att man är mer benägen att anmäla eftersom anmälningarna ökat under en längre period, säger Gunnel Crona, avdelningschef vid Arbetsmiljöverkets Inspektion Nord.

Inom utbildning, hälso- och sjukvård samt socialt arbete anser hälften av cheferna att våld och hot är ett problem, men det är bara var fjärde arbetsplats som har särskilda rutiner för att möta problemet.

Enligt den sameuropeiska undersökning som rapporten från Europeiska arbetsmiljöbyrån hänvisar till är oron för att drabbas av hot och våld på jobbet störst i Turkiet, Portugal och Rumänien. Minst är den i Italien, Slovenien och Estland. Sverige klarar sig ganska bra i jämförelsen och hamnar bland den fjärdedel länder där risken bedöms som minst.

Fler utsatta i Sverige

Men när det gäller hur många som faktiskt blir utsatta toppar dock Sverige listan, tillsammans med Nederländerna, Danmark och Finland. Länderna i Sydeuropa hamnar betydligt lägre. Mellan 5 och 20 procent av de anställda drabbas i Europa, beroende på land och hur man mäter. Jämförelser är dock vanskliga eftersom anmälningsbenägenheten och vad man räknar som att ha blivit utsatt kan variera mellan länderna.

Däremot har vi inte lika stora problem med trakasserier och mobbning som många andra länder. Finland toppar statistiken. Där uppger mer än var femte kvinna och nästan var sjätte man att de drabbats av trakasserier på jobbet under det senaste året. I Sverige är det färre än var tjugonde som drabbats.

Ytterligare en sameuropeisk undersökning visar att risken att utsättas för våld och trakasserier är allra störst inom utbildnings- och hälsosektorn. Finans-, mäklarverksamhet samt jordbruk och fiske hamnar däremot lågt.

Utvärderingar behövs

Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-OSHA, framhåller att det behövs fler initiativ från länder och organisationer för att möta problemet.

– Man måste ta frågan på allvar på alla nivåer i organisationen, från den politiska ledningen och nedåt. Som anställd känner man sig också tryggare om man har organisationen i ryggen, säger Annika Nilsson, projektledare för AFA Försäkrings preventionsprojekt Hot och våld.

– Allra viktigast är att arbetsgivarens representant är medveten om att den anställde kan drabbas av hot och våld och att man antar ett program för att motverka problemet. Det kan handla om exempelvis bemötandeträning och konflikthantering, men också tekniska säkerhetssystem, säger Gunnel Crona.

Kunskapen om hot och våld är fortfarande ganska outvecklad. Det saknas både forskning, verktyg och metoder för att tackla hot och våld på arbetsplatsen, menar rapportförfattarna. Dessutom använder olika länder och forskare skilda termer och sätt att klassificera hot och våld. Då blir det svårt att göra jämförelser och veta att man talar om samma sak.

Den europeiska samundersökningen utfördes av Esener, European survey of enterprices on new and emerging risks.

Prenumerera på vårt nyhetesbrev

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!

Kommentarer (2)information

antal tecken kvar"
Redaktionen förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som inte håller sig till ämnet eller innehåller:
  • förtal, personliga angrepp eller förolämpningar
  • hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier
  • uppmaningar till brott eller utgör annan brottslig verksamhet
  • olovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat material
  • kommersiella budskap eller reklam
  • mer än 700 tecken
Anonym 06 mars 2011

Adjunkt (sv/mod. språk vid en sydsvensk gymnasieskola) drabbas av tinnitus och hyperakusis (ljudöverkänslighet) dvs hörselskador, pga stress och stressframkallande buller i dåligt organiserad skolmiljö med bl. a. byte av arbetsuppgifter (påtvingade, bullriga arbetsuppgifter som förvärrar skadan) motas senare under hot av rektor ut i långvarig sjukskrivning,sjukbidrag och slutligen förtidspension pga utebliven rehabilitering , förtal ( om psyke etc) och krav på onödig ,(icke adekvat)PSYKOTERAPI SOM ENDA REHABMETOD!Ingen arbetsrättslig hjälp att få av vare sig av fack,kassan,AMI eller arbetsmiljöverket,som minsann har 40 000 arbetsplatser att hålla reda på i västra Sverige och därför inte har tid med fallet ,trots uppenbar risk för utslagning och helt onödigt utanförskap.Orsak:okunskap om tinnitus som dolt handikapp hos många aktörer,psykopatisk läggning(chefen) samt kommunal besparingsiver,där kommunerna tillåts använda behöriga lärare som budgetregulator.Detta är en skandal.Vad gör regeringen för att reglera de uppkomna skadorna?Jo,man förvärrar den ekonomiska med ny diskriminering:pensionärsskatten!Incitament? Nej,regeringen är bara cynisk eller okunnig! Skador ska regleras enligt lagar och avtal!Det gör man INTE genom att försämra sjukförsäkring,rehab och basbelopp!

Hans Brunnberg 15 februari 2011

Att hantera hot och våld på arbetsplatsen kräver olika slags insatser. 1. Hindra att det uppkommer genom fysisk planering som passager, särskilda mötesrum, larmanordningar etc. 2. Behandling om det inträffar genom professionell personal och/eller stöd av särskilda arbetskamrater med erfarenhet av hot. 3. förebygga genom reflektionsgrupper där kompetenta, erfarna arbetskamrater som genom handledning lärt sig att fundera kring hotfulla situationer möter mindre erfarna arbetskamrater för att tillsammans reflektera över vad man kan råka ut för och om man skulle kunna bete sig på sätt som minskar hotet. Läs vidare i Mötet med gäldenären (om kronofogdemyndigheten och Kryssa lugnt (om bussförare). Fås genom kontakt med mig.