"Ge lärarna administrativt stöd"

Nio av tio lärare upplever att deras administrativa uppgifter har ökat de senaste fem åren. Nationella prov, individuella utvecklingsplaner, skriftliga omdömen till alla föräldrar som begär det – kraven på att mäta och dokumentera elevernas kunskaper och lärande har ökat de senaste åren.

– Det här har att göra med de statliga reformer som införts i skolan de senaste åren, och vi står bakom dem, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund. Men det finns en ovilja hos kommunerna att dimensionera arbetsuppgifterna efter de nya uppdrag som ingår i en lärartjänst.

Många av de nya arbetsuppgifterna borde kunna avlastas från de undervisande lärarna, tycker hon. Nationella prov skulle kunna rättas centralt, och det borde gå att ha en anställd på skolan som sköter kopiering och andra administrativa uppgifter åt en lärare.

–  Det kostar förstås. Men om man vill förbättra resultaten i svensk skola så måste det få kosta pengar, säger hon.

Ingen mertid för ökad undervisning

Tre av tio svarande lärare uppger att de fått en ökad mängd undervisning de senaste fem åren. Med ökad undervisningstid följer också mer tid för planering och efterarbete.

Om den tiden inte är inplanerad och betald måste uppgifterna ändå göras. Det menar Göran Björling, ombudsman på Lärarnas Riksförbund.

– Man har ökat produktionen i skolan genom att öka undervisningstiden, säger Göran Björling.

Varannan lärare tycker inte att de får den får ro och avskildhet de behöver för att förbereda lektioner, läsa och rätta elevuppgifter.

– Många lärare delar fortfarande både arbetsplats och dator med sina kolleger. Och arbetsrummen är miljöer tillgängliga för både elever och lärare, och en plats för samtal kolleger emellan.

Dubbelt så många utsätts för våld 

Allra allvarligast är kanske att hot och våld mot lärare har ökat, jämfört med den arbetsmiljöundersökning som genomfördes år 2003 med liknande frågor. För åtta år sedan var det 11 procent av lärarna som hade utsatts för hot, idag är det 16 procent. År 2003 var det 3 procent som hade utsatts för våld, idag är det 7 procent. I de flesta fall där lärare utsätts för hot, våld, kränkningar, diskriminering eller trakasserier är förövaren en eller flera elever.

Av de som hade sökt hjälp hos sin arbetsgivare, var det dessutom nästan en av fem som sade att de inte fått något stöd.

Det saknas ofta handlingsplaner mot hot och våld på skolorna, trots att det behövs och skall finnas, menar Göran Björling.

– Det är inte heller ovanligt att den medlem som har utsatts för kränkningar blir sjukskriven, men sedan inte får den rehabilitering eller arbetsanpassning som de skulle behöva för att komma tillbaka på ett bra sätt, säger han.

Bästa jobbet när man lyckas

Trots de dystra resultaten av Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljöundersökning tycker Göran Björling att det finns ljus i tunneln, som han uttrycker det.

Att bara behöriga lärare kan få fast anställning, och riksdagens beslut om att införa en lärarlegitimation är några bra saker som gjorts för att höja lärarnas status. Rikspolitikernas resonemang kring lärarlöner inger också hopp, menar han.

– Det borde vara de duktigaste studenterna som blir lärare. Lönemässigt borde vi ligga i paritet med läkare, jurister och ingenjörer för att göra yrket mer attraktivt, säger han.

Göran Björling har själv arbetat som lärare i engelska, tyska och historia i 25 år, och brinner fortfarande för yrket. Han vill absolut rekommendera unga människor att utbilda sig till lärare.

– Att vara lärare är ett oerhört viktigt yrke. När kontakten fungerar med eleven och man känner att man lyckas med sitt uppdrag att lära ut – då är det det bästa jobb man kan tänka sig.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!