Medkänsla viktigt vid svåra besked

Inom exempelvis sjukvård och socialtjänst tvingas man ofta framföra budskap som är jobbiga för människor att ta emot. Det är främst i två olika sammanhang som svåra besked förekommer. Det ena är i samband med sjukdom eller en svår olycka och det andra är besked knutet till ett beslut, en prövning eller en bedömning, exempelvis en ansökan om socialbidrag.

Jakob Carlander, legitimerad psykoterapeut och präst, har skrivit boken Att lämna svåra besked. Han nämner citatet ”Den som kommer med onda besked blir älskad av ingen” för att tydliggöra hur påfrestande det kan vara att lämna ett svårt besked.

Idén om att skriva boken fick han i samband med sin fars bortgång. Jakob Carlanders pappa fick över ett telefonsamtal besked om att han hade cancer. Fyra månader senare var han död.

– Jag var arg på läkaren och funderade på att anmäla henne. Så här ska ingen behöva ta emot livets mest dramatiska och svåra besked, säger Jakob Carlander.

Jakob hade också en egen mottagning där han mötte många som behövde psykoterapeutisk hjälp i samband med svåra besked. Han började också handleda personal kring ämnet och ansåg att det behövdes en bok som skulle hjälpa personal som jobbar med att ge svåra besked.

Att kunna ge svåra besked på att så bra sätt som möjligt är något som Jakob Carlander tror att de flesta utvecklar utifrån sin egen arbetserfarenhet. Men kompetensen mellan olika yrkesgrupper kan variera. Inom sjukvården är det en del i utbildningen att lära sig ge ett svårt besked och hantera de känslor som beskedet väcker. I socialtjänsten finns däremot inga krav på att man ska veta hur detta ska göras. 

Måste hantera alla känslor

När en människa tar emot ett svårt besked väcks starka känslor. De vanligaste är ilska, rädsla, sorg och skam.  Det är inte bara den som tar emot beskedet som påverkas, utan också den som ska lämna det.

– Det gäller att tänka på att det här beskedet raserar ett stycke av personens liv och att det är en kris man ska bemöta, förklarar Jakob Carlander.

Den som lämnat beskedet måste hantera alla känslor som uppstår och det är vanligt att reagera med skuld. Anledningen är att det känns som ett misslyckande, som om man inte gjort sitt jobb på ett bra sätt. Det gör att man tar åt sig på ett personligt plan.

Att lämna ett besked är också en situation präglad av makt. Den andres livssituation vilar i dina händer och du är den som inte är drabbad, vilket kan ge en omedveten känsla av triumf.

Att ge svåra besked är en form av konflikt eftersom beskedet går emot den andres vilja. Människor förknippar konflikter med ilska och ilskan väcker obehag.

Jakob Carlander tror också att vår kultur kan bidra till att det är jobbigt att ge ett oönskat besked. I den gammelsvenska kulturen får man inte göra folk arga medan det i många andra kulturer är tillåtet att pröva en situation utifrån sina känslor.

– Vi har inte fått redskap för att visa känslor och lärt oss att man inte får agera. Jag vill att folk ska förstå att man visst får visa vad man känner och att det är okej att reagera även som personal.

Jakob Carlander menar att det är viktigt att visa att det finns en gräns och att man inte tolererar vad som helst. Som exempel nämner han situationer när en patient blir aggressiv och situationen känns hotfull.

– Då är det okej att säga att man känner sig skrämd av patienten och vill fortsätta samtalet en annan gång.

Svårast innan man lämnar beskedet

Det är inte bara svårt att hantera reaktionerna efter beskedet är lämnat. Man kan se det som att överlämnandet av ett svårt besked har tre faser: Innan, under och efter. Jakob Carlander tycker att fasen innan ett överlämnande är det som kan vara svårast för budbäraren.

– Det är lätt att fantisera och måla upp ett scenario framför sig som man sedan blir stressad över.

Ett exempel kan vara när en nyanställd ska ta över en klient. Kollegor har varnat för hur motsträvig och svår klienten är vilket den nyanställde då kan jaga upp sig över innan han eller hon träffar personen ifråga. I själva verket kanske det visar sig att den nyanställdes metoder känns mycket bättre för klienten och att det inte blir så stora problem som väntat.

Att dagligen arbeta med att lämna svåra besked kan påverka en person på olika sätt. Vissa känner att de utvecklats som personer eftersom de måste lära sig att bli bättre på att kommunicera och vara empatiska. En del blir avtrubbade och visar brist på empati för hålla känslorna borta. Andra blir cyniska och depressiva för att de inte kan hantera det jobbiga och annars bär det med sig i vardagen.

”Att lämna ett svårt besked är inte en enskild företeelse man utför som sedan är avslutad, det är ett tillfälle till dialog och fortsatt samtal.” skriver Jakob Carlander.
Att kunna stanna kvar i ett samtal och bemöta de känslor som uppkommer kan vara det svåraste för en person som måste överlämna ett ovälkommet besked. I sjukvården lämnar oftast en expert beskedet och därefter ser man inte patienten mer utan det stannar vid ett kort samtal. Socialtjänsten som har kvar sin klient kanske flera år framöver måste jobba vidare ihop med klienten efter beskedet.  ”Det kan vara jättejobbigt” berättar Jakob Carlander.

Sluta känn skuld

Inom psykisk vård eller rehabilitering är det svårt att exakt säga hur det kommer att gå eftersom det beror mycket på individen själv och kontakten mellan budbärare och mottagare blir ofta utdragen. 

Att ha en yrkesroll där man inte bara lämnar beskedet, utan träffar personen upprepade gånger gör att man blir exponerad under en längre tid och har fler känslor att fånga upp. Därför är det kanske lättare att exempelvis lämna ett cancerbesked trots de allvarliga konsekvenserna, då man sedan slipper jobba vidare med patienten och överlåter det till någon annan.

Att ha empati och förståelse är två viktiga egenskaper hos den person som ska ge ett svårt besked. Jakob Carlander använder sig av uttrycket ”svalkande likgiltighet”.  Man måste kunna sätta sig in i den andres sits och inse att dennes reaktioner kanske inte är så konstiga. Sluta känn skuld och se det istället som att du gjort din del så gott du kunnat. Många tar med sig svårigheterna hem och bär vidare på dem. Att alla som arbetar med att ge svåra besked borde ha handledning ser Jakob som självklart. Det är det bästa verktyget.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!