Lärare utbildas i att möta våld

Hot och våld har blivit vanligare i skolorna, enligt flera undersökningar. I Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljöundersökning från 2008 uppger nästan hälften av dem som svarat att våldet har ökat, och var femte lärare känner oro för att utsättas för hot, våld eller trakasserier under arbetsdagen. Var tjugonde har utsatts för direkt våld.

Också SACO rapporterar om ökat våld i tjänsten bland sina medlemmar. I AFA:s arbetsskaderapport från i våras syns samma tendens.

I Växjö har polishögskolan fått i uppdrag att utbilda kommunanställd skolpersonal i konflikthantering. Det gäller all personal som möter elever i årskurs sju till nio.

Hälften av de anställda genomgick utbildningen under våren, den andra hälften går kursen i höst. Ansvarig för utbildningen är Jan Lönnberg, lärare på polishögskolan vid Linnéuniversitet i Växjö.

Dagen börjar med att lärarna får berätta om situationer där de känt sig hotade eller blivit utsatta för någon form av våld. De berättelserna följer sedan med i undervisningen under dagen.

– Vi går igenom vanliga misstag, som att ta i en person man är i konflikt med, säger han. Det kan vara en utlösande faktor som får en konflikt att eskalera väldigt fort. Det är också bra att undvika att en elev tappar ansiktet inför kompisarna.

Tillåtet att freda sig

En fråga som Jan Lönnberg ofta får vid utbildningstillfällena är: Vad får man göra om en elev använder våld mot mig? 

– Självklart får du freda dig, säger han.

Lagen om nödvärnsrätt ger alla människor att använda ett visst våld i en sådan situation. Hur mycket är en tolkningsfråga. 

– Det får inte vara käpprätt åt helvete för mycket våld, men det får vara lite mer än nödvändigt, säger Jan Lönnberg.

Men kan poliser lära ut hur skolpersonal ska bemöta våld och hot i skolan? Poliser möter ju ofta folk tillfälligt och behöver inte träffa dem igen. Vuxna som arbetar i skolan har en relation till eleverna, de ska mötas igen i klassrummet, matsalen och på skolgården.

Det finns naturligtvis en skillnad, och skolpersonalens arbete är mycket svårare, menar Jan Lönnberg.

– Men i den direkta hotfulla situationen finns likheter. Det handlar om mänskliga grundbehov; varför blir man arg, varför går det så långt att man börjar slåss? Och för att lösa det finns en del väl beprövade metoder att ta till, som grundar sig i forskning om vad som fungerar bäst.

Del av större projekt

Kunskap om konflikthantering, och hur man före bygger konflikter, borde egentligen ingå i lärarnas grundutbildning, tycker Jan Lönnberg.

– Många barn mår inte bra idag. De blir inte tillräckligt sedda där hemma, de får inte veta att de betyder något. Då blir de olyckliga och så bråkar och slåss de i skolan. Det är inte barnens fel. Det är de vuxna omkring dem som bär ansvaret.

Utbildningen i konflikthantering finansieras av Skolverket, och är en del av ett större projekt för att motverka våld och hot om våld i Växjö kommuns skolor.

– Vi såg att det fanns en oro ute på skolorna och antalet incidenter har ökat de senaste åren, säger Mats Rydberg, verksamhetsutvecklare och säkerhetsansvarig på barn- och ungdomsförvaltningen.

Växjös arbete mot våld i skolan har skapat intresse hos flera kommuner. Kalmar och Jönköping har redan planer på att engagera polishögskolan i Växjö för en egen utbildning.

Arbetsgivarens ansvar

Lärarnas Riksförbund ordnar också, sedan två år tillbaka, kurser om hur man kan förebygga och hantera hot, våld och trakasserier i skolan. Kurserna hålls på regional nivå för förbundets lokalombud. Tanken är att de ska föra kunskapen vidare till sina medlemmar på respektive skola.

– Grunden för en trygg arbetsmiljö är att arbetsgivaren tar sitt ansvar, säger Eva Kåhrström, regional ombudsman och en av dem som håller i kurserna.

Arbetsgivaren måste se till att det finns konkreta handlingsplaner mot våld, och att alla vet vad de ska göra om en våldsam situation uppstår. Och alla anställda har en skyldighet att sätta sig in i det arbetet.

– Men det finns ofta ett motstånd mot att arbeta med frågan, säger hon. Folk vill inte se att det kan hända något hos dem, och dessutom kan det skapa dålig publicitet för skolan och leda till färre elever och sämre ekonomi. Det är lite minerad mark.

Bästa sättet att förebygga våldsamma situationer är förstås fler vuxna runt eleverna, menar Eva Kåhrström.

– Det handlar om att skapa relationer med eleverna. Men många lärare upplever inte att de har den tiden idag, säger hon.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!