Kvinnor och män diskrimineras på olika sätt

Fler kvinnor än män anmäler till Diskrimineringsombudsmannen, DO, att de blivit diskriminerade i arbetslivet. Särskilt stor är kvinnodominansen när det gäller missgynnande i samband med föräldraledighet.

Under 2010 fick DO in drygt 2 600 anmälningar från personer som ansåg att de hade blivit diskriminerade av något skäl, på något område i samhället. Drygt hälften av anmälningarna gjordes av män.

Men i den största gruppen– de 825 anmälningar som rörde diskriminering i arbetslivet – var bilden den motsatta. Där stod kvinnorna för 53 procent av anmälningarna.

När det gällde missgynnande i samband med föräldraledighet var åtta av tio anmälare kvinnor. Kopplingen till uttaget av föräldraledighet är tydlig. Enligt Försäkringskassans statistik tar kvinnor i Sverige fortfarande ut närmare 80 procent av all föräldrapenning, även om männen gradvis har ökat sin föräldraledighet.

– Eftersom det är mest kvinnor som tar ut lång föräldraledighet, är det också mest kvinnor som diskrimineras i samband med den, säger Therese Östmark, chef för DO:s arbetslivsenhet.

Dubbelt diskriminerade

Anmälningarna som rör föräldraledighet handlar till exempel om att kvinnor blivit av med jobbet eller fått sämre löneutveckling därför att de varit hemma med barn. DO gjorde förra året förlikningar med arbetsgivare i 22 arbetslivsrelaterade fall. Hälften av dem handlade om föräldraledighet eller graviditet.

Även lönediskriminering anmäls i större utsträckning av kvinnor.

– En slutsats man kan dra är att kvinnor ofta är dubbelt diskriminerade, säger Therese Östmark. Det finns en individuell diskriminering, som kan bero på att de är hemma längre med barn. Dessutom finns en strukturell diskriminering, till exempel det faktum att kvinnodominerade arbeten ofta är undervärderade.

Sexuella trakasserier i arbetslivet anmäls nästan uteslutande av kvinnor. Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet eller på grund av religion/trosuppfattning anmäls däremot i högre grad av män.

Svårt att bevisa

De anmälningar som DO får in har ofta många ingredienser och diskriminering är svårt att bevisa, säger Therese Östmark. Ett exempel är det mål som Arbetsdomstolen, AD, avgjorde i februari. AD slog fast att två kvinnor som arbetade på ett gruppboende i Helsingborg både hade blivit diskriminerade på grund av sin etnicitet och sexuellt trakasserade av en chef (Läs mer: Unik dom i AD)

– Men anmälan omfattade mycket mera. Det fanns många fler situationer där kvinnorna upplevt att de blivit trakasserade, men som inte gick att bevisa.

Förra året vann DO ett av sina tre mål i AD. Det gällde en kvinna som sökt en tjänst som jobbcoach hos Arbetsförmedlingen. Hon hade bättre meriter än åtminstone en av dem som anställdes, men fick inte ens komma på intervju. Domstolen kom fram till att hon blev utsatt för både köns- och åldersdiskriminering då hon inte blev kallad till intervju. Att hon inte fick erbjudande om jobb var åldersdiskriminering.