Krönika: Jobbiga typer

Publicerat:15 september 2008

Författare:Hanna Köllerström

Taggar: Krönika Psykosocial arbetsmiljö

Hur kommer det sig att listan är så lång?

Raden irritationsmoment är oändlig – hur någon talar, går, klär sig, skrattar eller helt enkelt är – kan reta gallfeber på andra. Naturligtvis tror vi inte att det kommer att bli så när vi stiger in på arbetsplatsen. Första tiden på det nya jobbet är alla man kommer i kontakt med trevliga och intressanta. Man förstår inte de klagomål eller missämjor som man stöter på.

När smekmånaden bleknar bort dyker skavankerna upp. Man börjar irritera sig på den som pladdrar och aldrig ger sig eller den som alltid vet bäst. Men fortfarande ser man det som en försvinnande liten del av den trevliga och intressanta arbetsplatsen.

Sen, plötsligt en dag, ändras allt. Kanske är du lite extra trött, några minuter sen till arbetet eller fick äta frukost utan morgontidningen. Det räcker. Det du förut tolkade som leenden, ser du denna morgon som sneda illvilliga hånflin från de där kollegorna som alltid kommer med idiotiska idéer. Sedan ringer naturligtvis den där riktigt överjobbiga, helt hopplösa personen som du måste ha ett möte med.

Från och med den dagen tillhör du skaran av stackare som har ”jobbiga typer” omkring sig. Nu kan du börja frossa - tänk vilken massa personer som du faktiskt retar dig på: den kritiske chefen, chefen som är mindre kompetent än du, chefen som inte ser dig, hon som chefar men inte är chef.

Blir själv jobbig typ

Lista är lång: din lata kollega, han som alltid säger tvärtemot, hon som tar äran av det du gjort. Han som inte går att lita på, de som ältar sina problem med dig men egentligen inte vill lösa dem, de som ser till att du får göra jobbet åt dem, de som bråkar med varandra, snokare, skvallrare och skitsnackare. Han som kommer med ursäkter hela tiden, den som aldrig säger något och han som är ohyfsad.

Du har nu rätt att sucka högt, klaga på fikaraster och luncher och komma sent till möten. Det anser de som är med i ”jag-har-många-jobbiga-typer-på-jobbet”-klubben i alla fall. Problemet är bara att du själv blir gnällig – en jobbig typ.

… och du vet ju hur jobbiga typer är. Du har skapat en ny typ, en som författaren av boken säkerligen inte har tagit med. Den här typen är initiativrik, hittar alltid fel på andra och är en professionell gnällare. Den sitter alltid i vägen och noterar allt, drar förhastade slutsatser, förstorar upp alla misstag och fel och ser sedan till att sprida det.

Att listan är så lång förvånar kanske några stackare som inte irriterar sig på något hos någon. För oss andra, mer mänskliga typer, framstår den som fullt realistisk. Det räcker ju med att stå i kön till kaffemaskinen. Förr eller senare dyker det upp någon som ska mixtra med maskinen för att få exakt rätt smak på kaffet, med resultatet att maskinen sedan inte fungerar på en vecka.

Bokens mål är att lära ut hur man ska hantera alla jobbiga människor man stör sig på. Mitt tips är att bli en av dem – if you can’t beat them – join them!

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Då kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev