Artiklar om psykosocial arbetsmiljö

Jämn könsfördelning ger högre lön

Skriv ut
Publicerat:04 mars 2010
Författare:Michael Nyhaga

Ett mixat arbetsliv lönar sig. Ny forskning visar att yrken med lika många kvinnor och män har högst status och lön.

Forskaren Charlotta Magnusson vid Institutet för social forskning, SOFI, på Stockholms universitet har undersökt könsfördelning, löner och status på arbetsmarknaden. Man hör ofta att ju fler kvinnor i ett yrke, desto sämre betalt. Men det stämmer inte, enligt Charlotta Magnusson.

– Min avhandling visar att andelen kvinnor i ett yrke inte automatisk styr lönenivån. Det sambandet är snarare väldigt oregelbundet. Till exempel ser man att de yrken där andelen kvinnor är högst inte har den lägsta lönen, säger hon i en presskommentar.

– Mansdominerade yrken ligger ofta högre, men inte alltid. Och de mest kvinnodominerade yrkena har inte de lägsta lönerna.

Service ger lägre status

Kvinnodominerade yrken inom vård och omsorg avlönas inte sämre än jämförbara yrken. Däremot verkar graden av service i yrket spela roll, typiska serviceyrken är sämre betalda. Till serviceyrkena har Charlotta Magnusson inte bara räknat in handel och restaurang, utan även vissa yrken i offentlig sektor, som lågstadielärare.

– Det handlar ofta om yrken där man har kontakt med kunder och klienter. Många av dessa yrken är ganska lågkvalificerade och kräver inte så lång utbildning. Det är också ofta ungdomar med tillfälliga anställningar som arbetar i dem, förklarar hon.

De yrken som har högst löner och prestige är de med ungefär lika många kvinnor som män. Läkare, jurist och journalist är några exempel.  Enligt Charlotta Magnusson är det en bra idé med en jämnare könsfördelning i arbetslivet.

– Ja, det är det absolut. Jag har inte undersökt den frågan som forskare, men jag tror att det kan vara bra av många olika orsaker. Det är svårare att ge kvinnor och män olika lön på en blandad arbetsplats, eftersom det blir mer uppenbart om man gör det. Dessutom tror jag att det är bra för klimatet på arbetsplatsen och arbetsmiljön, säger hon.

Tidigare studier har visat visat att både kvinnor och män mår bättre på blandade arbetsplatser.

Skillnader inom yrket

Däremot kan löneskillnaderna mellan kvinnor och män vara ganska stora i prestigeyrkena. Men det är alltså inte en fråga om könsstruktur.

Snarare handlar det enligt Charlotta Magnusson om att män ofta får sådana arbetsuppgifter som är bra för karriären och samtidigt är svåra att förena med barn och familj, exempelvis tjänsteresor, övertid och krav på tillgänglighet utanför arbetstiden. Därmed missgynnas kvinnorna, hävdar hon.

Siffror från Statistiska Centralbyrån visar att det blir allt fler kvinnor i akademikeryrken med hög status och prestige. Och det är en utveckling som kommer att fortsätta. Det är nämligen flest män bland äldre ekonomer, jurister och läkare – men flest kvinnor bland de yngre.

Att det blir allt fler kvinnor i akademikeryrken visar sig redan på universiteten. I dag är det flest kvinnor på utbildningar till yrken som tidigare varit mansdominerade, exempelvis arkitekt och tandläkare.

Prenumerera på vårt nyhetesbrev

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Då kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev

Kommentarer (1)information

antal tecken kvar"
Redaktionen förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som inte håller sig till ämnet eller innehåller:
  • förtal, personliga angrepp eller förolämpningar
  • hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier
  • uppmaningar till brott eller utgör annan brottslig verksamhet
  • olovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat material
  • kommersiella budskap eller reklam
  • mer än 700 tecken
fd skyddsombud 09 mars 2010

Det måste väl gälla alla styrelser och bolag också...tex AFA:s styrelse borde väl bli mer jämlik för att säkerställa kvinnors rätt till esättning vid arbetssjukdom. Endast 73 kvinnor fick godkänd arbetsskada år 2007 trots kunskap om de brister som finns i arbetsmiljön där kvinnor jobbar. Har dessa brister inte resulterat i arbetssjukdomar som ger rätt till ersättning?..och hur går det förebygga något som inte erkänns och då heller inte existerar? ILO-förteckningen som AFA grundar sina beslut på är från 1963..reviderades 1980!? Nu lever vi år 2010 med alla ogenomtänkta omorganisationer och budgetbesparingar som orsakat så många ansvarstagande kvinnors försämrade hälsotillstånd. Kvinnor som värnade om sina elever, patienter och klienters behov av kunskap, vård och omsorg. Borde inte kvinnors stress och utmattningssjukdomar bli föremål för omfattande omprövningar i rättssäkerhetens namn för ett friskare arbetsliv?