Skolhunden Keo ger mer arbetsro på Mölnboskolan

Skolhunden Keo har tillsammans med elevassistenten Björn Favela Ödman arbetat på Mölnboskolan i ett halvt år och blivit en riktig succé. Keo har snabbt kommit in i rollen som kompis för barnen i skolan.

Efter att ha fått nya elever till skolan insåg rektor Lena Greek Adelly att man borde göra något för att underlätta för lärarna och ge dem möjligheter att på bästa sätt fullgöra sitt pedagogiska uppdrag. Under hösten förra året fick hon kontakt med Björn Favela Ödman och hans hund Keo. Björn visste att Botkyrka kommun hade genomfört ett lyckat projekt på temat ”Respekt, Empati, Djur och Etik” (REDE). Metoden ger skolan möjligheter att utveckla elevernas sympati och respekt för både djur och människor under lektionstid.

– När djur blandas in i undervisningen ökar elevernas motivation att delta, säger Elise Carlsson, lärare i Malmsjö skola, som har jobbat med projektet och haft två, tre barn med koncentrationssvårigheter och diagnoser i varje klass. Hon menar till och med att elever med diagnoser förefaller ha en större inlevelseförmåga gentemot djurens känsloliv än gentemot människors.

Den amerikanska organisationen Delta society visar i en rapport att ungdomar som har mycket låg självkänsla med hundens hjälp kan flytta fokus från sig själva till andra. De kan prata om och med hunden, när det är ett för stort steg att engagera sig i en annan människa.

Keo lär barnen visa respekt för andra

Keo är en amerikansk Akita-hund och hundar av den rasen brukar vara svårflörtade och lugna, de blir inte så lätt uppvarvad. Ursprungligen använde man dem vid björnjakt för att spåra och bita björnar i bakhasorna. Keo är fullt sysselsatt med en rad viktiga uppdrag. Han låter sig naturligtvis kelas med, och leker också kurragömma med barnen på rasterna. Törs du slickar han dig gärna i ansiktet. Fyra timmar om dagen är han utomhus. Keo ger barnen villkorslös kärlek och lär dem visa respekt för andra. Osäkra elever har fått en vän på rasterna. Han ger dem den trygghet de behöver.

– Är du ledsen över saker som gått dig emot så finns Keo där. Någon som inte är dömande eller gör fula miner bakom din rygg säger Björn Favela Ödman.

Keo uppfattar ljud men kan inte skilja på uppmaningen ”kom hit” och ”pommesfrites”, utan själva tonläget avgör vad han gör. Och när elev och hund samtalar sker det ofta genom att använda kroppen. Det är bra träning för de elever som har fysiska handikapp och speciella behov.

–Kontakten mellan Keo och eleverna är på något sätt hjärta mot hjärta, säger rektor Lena Greek–Adelly, som ser satsningen på skolhund som en del i sitt uppdrag att skapa bra pedagogiska förutsättningar för lärarna och eleverna på skolan.

Innan Keo fick börja jobba på skolan undersökte man noga de eventuella invändningar som kunde finnas ur arbetsmiljösynpunkt. Skyddsombudet Lena Janneman från Lärarförbundet fick göra en riskanalys. Hon är själv hundrädd, men blev lugn då hon träffade Keo. Och eftersom hunden fick ett eget rum med egen ingång eliminerade man risken för allergi och annan smitta. För säkerhets skull tog rektorn även kontakt med Arbetsmiljö och Skolverket, som godkände arbetsförhållandena för den nya medarbetaren.

Barn lättar sitt hjärta i Keos blogg

Keo lyssnar tålmodigt när eleverna läser sagor för honom. Han har en egen postlåda på skolan som regelbundet töms av Björn. Med lite hjälp av Björn så besvarar Keo barnens frågor. Här finns också önskemål om vad Keo ska göra. Keo har också en ”Doggblogg”. Här besvaras barnens frågor och funderingar. Med hjälp av Björn så berättar Keo vad han gjort i helgen. Förutom att man med bloggen uppmuntrar eleverna till att både läsa och skriva, så har bloggen blivit ett uppskattat forum för att ibland ställa svåra frågor. Bloggen är en bra kanal för barn som vill lätta sitt hjärta, förklarar Björn Favela Ödman.

– Det som är bra med en hund är att den inte gör några konstiga grimaser och inte heller är ironisk. Istället är den mycket neutral.

Sedan Keo och Björn började på skolan har de samarbetat nära med skolans lärare Eva Gustafson. Hon har följt Keo sedan han för första gången nosade runt och undersökte skolgården.

– Vi uppfattar Björn och Keo som en naturlig del av skolans verksamhet. Eftersom Björn gett Keo en röst och en postlåda, så är han en dialogpartner i undervisningen säger Eva Gustafson.

Skolhunden har en framtid

Enligt Svenska terapihundsföreningen ska en terapihund börja träna som valp för sina framtida uppgifter. Den ska ha mycket miljöträning och socialisering. Vanliga människor ska få hälsa på hunden. Den ska öva att åka tunnelbana, buss, bil och båt. Hunden ska gärna träna på hala golv och att gå över galler. På terapihundskolor lär man ut belöningsteknik, cirkuskonster, hundspråk, spel och lekar, lugnande signaler och hur de ska hantera stress med mera.

Terapihundar används idag i 40 av landets kommuner, inom flera olika områden: inom arbetsträning för personer med hjärnskada och vid psykiatrisk rehabilitering, som vårdhundar  inom äldreomsorgen  och hälso- och sjukvård, och inom missbrukarvården. Annika Östberg som satt 30 år i amerikanskt fängelse blev förvånad över att det inte fanns några hundar när hon till slut fick flytta hem till Sverige för att avtjäna sin sista strafftid här. Hon samarbetar nu med kriminalvården för att införa fängelsehundar.´

Ingemar Norling, vårdforskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, är mycket positiv till att man använder hundar i vård och olika slag av behandling. Han skriver i forskningsöversikten ”Djur i vården”, utgiven gemensamt av Sahlgrenska och Kommunalarbetareförbundet, bland annat att djur i allmänhet kan påverka oss positivt genom att agera naturliga terapeuter i samtal, och att det ingår i människans basbehov att ha kontakt med djur.

– Det är på senare tid man upptäckt hundarnas läkande kraft. Det finns absolut en framtida potential för skolhunden. Det gäller att tänka nytt och tänja ramar säger elevassistenten Björn Favela Ödman.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!