Goda empatiresultat för vårdstudenter

Publicerat:14 januari 2010

Författare:Louise Hertzberg

Taggar: Medmänniska Psykosocial arbetsmiljö Själsligt

Chato Rasoal, doktor i psykologi vid Linköpings universitet, är nöjd med resultatet som kom fram i hans avhandling. God empatisk förmåga är viktigt i mötet med patienter och klienter, menar han. Men det har också betydelse för att fungera bra i en arbetsgrupp och för att själv må bra. 

– Den som inte har empatisk förmåga kommer att få svårare i möten med patienten och det påverkar också hur man själv mår.

Annan etnicitet

Chato Rasoal har både mätt grundempati och etnokulturell empati, det vill säga förmåga att känna, tänka och bete sig på ett empatiskt vis mot människor som liknar en själv respektive människor med annan etnisk bakgrund. Avhandlingen visar att resultaten hänger ihop. De som har höga värden på grundempati är också empatiska mot människor med annan bakgrund. De som har svårt att visa empati följer samma mönster.

Precis som i andra liknande undersökningar har kvinnor generellt fått högre värden, men könen är inte lika avgörande för resultatet som vilken utbildning man läser.

– Att kvinnor visar mer empati tror jag inte beror på någonting medfött. Det handlar om socialisation, kvinnor tränas i det hela tiden.

Chato Resoals utgångspunkt är att det går att träna upp sin empatiska förmåga. Undantaget är de som har någon funktionsnedsättning som påverkar samspelet med andra.

– Annan forskning har visat att längden på utbildningen har betydelse. De som går långa utbildningar tränas i kritisk tänkande och analytisk förmåga. Det påverkar förmågan till empati, säger Chato Resoal.

I hans egen undersökning går det däremot inte att se någon skillnad i empatisk förmåga mellan de som just börjat studera och de som var i slutet av utbildningen.
– Det kan bero på att de som är i slutet är mer stressade. De måste skaffa jobb och de kan också vara på väg att bilda familj. Jag tror också att det kan spela roll hur utbildningen är utformad.

I målen för utbildningen står det att studenterna ska förvärva empatisk förmåga, men det finns inte några kurser och examinationer i empati.

– En del menar att det är en självklar del av utbildningen, men så är det inte alltid. Traditionellt har läkare och sjuksköterskor inte varit inställda på att se hela människan utan på att se en viss kroppslig del av människan utifrån ett naturvetenskapligt synsätt, det vill säga de har ett biologiskt synsätt på människan.

Politiskt korrekt

Chato Rasoal vill nu gå vidare med att undersöka den empatiska förmågan hos människor i allmänhet. I vårdande yrken finns det ofta en medvetenhet om att det är bra att ha empatisk förmåga.

I den enkäten som används för undersökningarna har man också på olika sätt tagit hänsyn till att risken att människor svara så som de vill vara, inte så som de egentligen känner och reagerar. Det ingår kontrollfrågor för att se om personen är trovärdig över huvudtaget. Frågorna är också formulerade på så sätt att man inte ska kunna se ett mönster för att ge ”bra svar”.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Då kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev