Etikronder i psykiatrin - vad händer med etikklimatet?
Publicerat:26 augusti 2011
Författare:Mats Utbult
Arbetsklimatet på två vårdenheter med samma förutsättningar kan skilja sig mycket. Det kan bero på att de är olika när det gäller att hantera motstridiga uppfattningar, lösa konflikter och ta tag i etiska problem som uppstår. Det hävdar Marit Silén, som i höst börjar forska om etikronder inom psykiatrin.
Hur balanserar man bäst mellan viljan att göra gott mot en psykiatripatienten och en respekt för hennes självständighet? Hur prioriterar man mellan olika behov i psykiatrin, när resurserna är knappa? Det här är exempel på frågor som etikronder i psykiatrin kan tänkas tackla.
Marit Silén är själv sjuksköterska och doktorerar i år på hur sjuksköterskor möter och hanterar etiska utmaningar. Diskussioner över professionsgränserna, så att man tillsammans kan lägga pussel med olika kunskaper, var ett återkommande tema när man talade om hur man hanterar etikproblem. I det sammanhanget kom hon in på etikronder, som exempelvis de som sedan mer än tio år genomförs på thoraxintensiven vid Akademiska sjukhuset i Uppsala (läs mer om detta här).
Konsulter ger råd – ronder ökar kunskap
Det finns också andra sätt att arbeta med vårdetiska frågor. I USA har det ända sedan 1970-talet funnits etikkonsulter, som ansvariga i vården kan koppla in i särskilda fall för att ge råd. Något liknande finns också på sina håll i Sverige, i form av interna etikforum med specialister som kan rycka ut.
Etikronderna skiljer sig från detta genom att de går ut på att utveckla kunskaper och förmågor hos vårdpersonalen. Och i sitt avhandlingsarbete hade Marit Silén stött på begreppet ”etiskt klimat”, som handlar om hur medarbetare uppfattar att etiska problem hanteras på arbetsplatsen. Begreppet etiskt klimat har sitt ursprung inom företagsetik men det är ganska oanvänt inom vården.
Amerikanskt frågeinstrument
- En amerikansk forskare, Linda Olson från North Park University i Chicago, har utvecklat ett instrument med frågor för att mäta det etiska klimatet och det vill jag använda för att se vilken effekt som etikronder har, berättar Marit Silén. Det finns två svenska doktorsavhandlingar om etikronder där forskarna bland annat har undersökt om etikronderna lett till minskad moralisk stress och ökade insikter hos deltagarna. Men de har inte kunnat visa på några tydliga effekter i sina studier. Däremot har alla deltagare varit väldigt positiva till ronderna. De har tyckt att de har inneburit bättre kommunikation över yrkesgränserna och en bredare förståelse för situationer som uppstår.
Men det finns mycket som deltagare kan tycka är bra. I konkurrensen om resurser i vården gäller det att kunna visa mätbara förbättringar. I sin studie, som i juni 2011 fick stöd från AFA Försäkrings forskningssatsning inom kommuner och landsting, kommer Marit Silén att använda det amerikanska frågeinstrumentet för att fastställa hur det etiska klimatet ser ut före och efter att de olika yrkesgrupperna inom tre mottagningar inom den psykiatriska öppenvården mött varandra i etikronder. Hon ska också jämföra med en annan mottagning som inte haft ronder.
Det här är exempel på frågor som deltagarna får svara på, för att fastställa deras uppfattningar om det etiska klimatet: Har jag kollegor att vända mig till när jag har svåra frågor inom patientvården? Blir jag som sjuksköterska tillfrågad om min mening när läkaren ska fatta beslut om behandling patienter? Finns det användbara riktlinjer för svåra situationer?
Fler handledare för att få spridning
Om det blir ett tydligt utslag, kanske det blir lättare för etikronderna att få spridning. Men det kräver resurser, inte minst för att utbilda handledare som kan komma som utomstående till etikronden. Mats Hansson, vårdetikforskare som själv är etikrondhandledare och som är forskningsledare för Marit Siléns projekt, berättar att man för några år sedan förgäves försökte få till stånd en sådan handledarutbildning. Han hoppas att ett nytt försök, efter det här projektet, kan bli mer lyckosamt.
Tanken är att människor inom vården får utbildning inom både etik och i att leda samtal – och att så kan de handleda ronder inom områden som inte är deras egna. En sjuksköterska från thorax kan handleda inom psykiatrin, en psykolog därifrån kan ta hand om en etikrond inom njursjukvård, och så vidare.
Läs också:
¤ Etikrond om svårt vårdbeslut underlättar återhämtning
¤ Nya forskningsprojekt om vård, omsorg och inspektionsarbete