Diskriminering döljs i nätverken

Publicerat:23 mars 2009

I en granskning som TCO har genomfört visar det sig att utlandsfödda akademiker har svårare att få kvalificerade jobb än infödda svenskar trots att de har samma utbildning. En av orsakerna antas vara färre kontakter in till arbetsmarknaden och sämre nätverk.

Granskningen baseras på en undersökning av akademiker som har studerat inom hälsosektorn, teknik eller naturvetenskap, som genomfördes år 2006. I undersökningen frågade man 3808 akademiker som utexaminerats från svensk högskola, vilken sysselsättning och lön de hade efter tre år.

Trots god tillgång på arbeten för personer med dessa utbildningar, visar det sig att de som invandrat till Sverige hade svårare att få jobb som passade deras kompetens. Detta trots samma utbildning.

Sämst gick det för de som kom till Sverige efter att de fyllt sju år, det vill säga inte har hela sin skolgång i Sverige och är födda i Afrika, Asien och Latinamerika.

Förutom ren diskriminering baserad på namn, hudfärg och brytning pekar TCO på gruppens brister i kontakter in på arbetsmarknaden och sämre tillgång till användbara nätverk.

Fackföreningar har en viktig roll

När det gäller att skapa nätverk och kontakter anser TCO att fackföreningarna kan hjälpa till. Kristina Persdotter, utredare på TCO, menar att det viktigast är att alla utbildningar innehåller en praktikperiod, då studenterna får chans att knyta kontakter och skapa nätverk på praktikplatsen. Något som många studenter frågat efter.

– Det är ett sätt att slå undan makten för nätverk och kontakter, säger hon, och fortsätter: Genom att införa praktik under utbildningen skapar man nätverk och kontakter för alla.

Kristina Persdotter påpekar att man samtidigt måste se över och strama upp rekryteringsprocessen så att den inte baseras på nätverk och egna kontakter. Det är viktigt att jobbannonser verkligen innebär att man söker någon, och inte är en fasad där man redan har vikt tjänsten åt en vis person.

– Diskrimineringsombudsmannen Katri Linna är positiv till att vi tar upp frågan och påpekade vid presentationen att detta var en fråga som hon drivit länge. Hon anser att arbetsgivare och facken borde samarbeta mer och ta upp frågan i kollektivavtalen, säger Kristina Persdotter.

Viktigt med långsiktigt arbete

Det gäller också att inte bara ta fram tillfälliga lösningar utan planera mer långsiktigt och se över rekryteringsprocessen. Vad har vi för strukturer och vilka leder till diskriminering?

Hannele Kangas på Vårdförbundet har samma tankar. Vårdförbundets yrkesgrupper har ingen större arbetslöshet i dagsläget så den sortens diskriminering finns inte, men hon ser att den kan finnas i form av att inte erbjudas förstahandsvalet eller den önskade anställningsformen.

– Praktik är en fast del av utbildningen inom vården, men det kan vara intressant att ta reda på hur studenterna tas emot på praktikplatsen, menar hon.

Hon har arbetat mycket med den här frågan och ser fackets förtroendevalda som en betydelsefull del i arbetet. Där är det viktigt att utlandsfödda personer finns med där, för att få användbara kontakter och få ta del i nätverk. Hon vet att andelen utlandsfödda bland de förtroendevalda inte är lika stor som samhällets, men det är något de är medvetna om.

– Det gäller att lyfta upp problemet till ytan, säger hon, att ta upp frågan ute i verksamheten, på avdelningsmöten, APT, chefsmöten, och hitta dold diskriminering.

Att öka medvetenheten samtidigt som man skapar processer för att motverka det.