Dialogträning leder till bättre arbetsmiljö

Det är avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet som i samarbete med institutet för stressmedicin i Göteborg har gjort en studie för att undersöka vilka effekter dialogträning har på deltagarnas förmåga att prata öppet om viktiga saker på jobbet. I studien ingick 10 sjukhus i Västgötaregionen och sammanlagt deltog 200 anställda. Den metod som användes kallas kort och gott för dialogträning och utvecklades i Danmark i början av 1980-talet.

- Dialogträningen är ett klassiskt genomarbetat konsultkoncept som bygger på väl etablerade gruppsykologiska principer. Den har använts även i Sverige, men den har aldrig tidigare utvärderats vetenskapligt, säger Mats Ekelöf, projektledare för dialogträningsprojektet och psykolog och docent i yrkesmedicinsk forskning på Göteborgs Universitet.

Så går träningen till

Träningen inleds med att chefen för en arbetsgrupp, tillsammans med en dialogtränare som medverkar under träningen, väljer ut ett antal temaområden som de tycker är extra viktiga att jobba med. De områden som finns att välja på är ledaren, arbetskamraterna, samarbete, kvaliteten, förändringar, kulturen och kommunikationen.

Medarbetarna ska sedan arbeta i smågrupper med de utvalda temaområdena. De får i uppgift att välja ut ett antal kort med olika påståenden. Varje grupp får ett antal kort att jobba med. En deltagare är ”korthållare” och läser upp vad som står på ett av korten, exempelvis ”Jag blir ledsen när en arbetskamrat ger mig negativ återkoppling”. Därefter kan korthållaren välja att vara tyst eller att ta ställning till det som står på kortet.

- Deltagaren kan också välja att motivera sin åsikt. Det är här som själva träningsmomentet kommer in, eftersom svårigheten är att våga och kunna ge ett konkret exempel från arbetsplatsen som motiverar det ställningstagande man gör, menar Mats Eklöf.

De andra deltagarna får också möjlighet att berätta om hur de ställer sig till frågan och därefter ska korthållaren sammanfatta gruppens inlägg. Alla deltagare får möjlighet att vara korthållare under de två dagar träningen pågår.

Tränaren är viktig

Dialogträningen ger deltagarna en möjlighet att träna på en öppen kommunikation i ett tryggt sammanhang, med en utbildad tränare som guidar och stöttar gruppen. Det kan ge en erfarenhet av att det faktiskt är meningsfullt och behagligt att prata om de här sakerna, menar Mats Eklöf.

- Det är vanligt att medarbetare upplever det som antingen obehagligt att prata om viktiga frågor med kollegorna eller att de tycker att de samtal som förs är ytliga.

De upplevelserna beror ofta på låsningar i kommunikationen. Något som är ett vanligt problem på många arbetsplatser, enligt Mats Eklöf. Han pekar ut två vanliga orsaker till låsningarna. Den ena är rädsla för vad som ska hända om man säger vad man tycker. Den andra att man inte vill att vissa områden ska diskuteras därför att det skulle skada något särintresse som man har.  Inom just sjukvården är det bland annat spänningar mellan yrkeskategorierna som upprätthåller låsningarna.

- Den tränare som medverkar under dialogträningen har som uppgift att hjälpa gruppen genom dessa låsningar. Hon eller han är legitimerad psykoterapeut och har en väl utvecklad förmåga att uppfatta vad som händer i gruppen och stimulera en dynamisk process så att det inte bara blir dösnack, säger Mats Eklöf.

Chefen ska hålla sig i bakgrunden

Metoden ska inte användas för pågående konflikter, utan för att utveckla en arbetsgrupp. För att det verkligen ska bli så stämmer tränaren av med chefen om hon eller han samt organisationen i stort står för de kommunikationsvärden som träningen utgår ifrån. Det är viktigt eftersom det annars kan finnas en risk med att genomföra träningen.

- Det går till exempel att manipulera fram åsikter och sen ge den eller de medarbetare som vågat vara öppna repressalier i efterhand, exempelvis vid lönesamtal. Om medarbetarna har en rädsla för det blir träningen helt verkningslös.

För att underlätta en öppen kommunikation i grupperna får chefen under träningen hålla sig en bit ifrån grupperna. Hans eller hennes roll är att vara sekreterare och skriva ned gruppens sammanfattning.

Maria Nilsson, vårdenhetschef på intensivvårdsavdelning på Södra Älvsborgs sjukhus är chef över en av de grupper som ingick i studien.

- Jag tycker att vi kunde använda erfarenheterna från träningen i vardagen efteråt, som arbetsgrupp, eftersom vi alla gjort samma sak.

Nu har det gått två år sedan de deltog i dialogträningen. Maria Nilsson önskar att de hade hållit den levande en längre period.

- Det har ju hängt på oss, så det kan jag inte skylla på någon annan. Men jag ångrar inte en sekund att vi var med och jag rekommenderar absolut träningen till andra arbetsgrupper.

Lena Nilsson, sjuksköterska på avdelningen tyckte att träningen var bra eftersom den påminde om saker som är viktiga för att må bra i en arbetsgrupp. Än i dag finns förhållningsreglerna de pratade om under dagarna uppsatta på väggen i arbetslokalerna.

- Jag tittar på dem då och då. Sen tycker jag överlag att vi beter oss väldigt civiliserat mot varandra. Jag kan inte säga hur dialogträningen påverkat eller inte påverkat det, men det är alltid bra att bli påmind. 

Lena Nilsson tycker att den största behållningen av träningen var att hon blev medveten om hur pass bra kollegorna samarbetade och vilket positivt klimat de hade på arbetsplatsen.

- Jag kände mig peppad och fick lite jävlar anamma. Vi är bra, men kan faktiskt bli ännu bättre.

Effekten ökade med tiden

Resultaten av studien visar att träningen ger effekt och bland annat är det just en ökad medvetenhet om normer och kommunikationsklimat som är en orsak till att de positiva effekterna. Bland annat genom att deltagare har vågat utmana normer som inte varit konstruktiva.

För att ta reda på vilken effekt träningen har haft har man bland annat intervjuat deltagarna före träningen, efter tre månader och sex månader. Resultaten visade på en väldigt intressant trend, som överraskade även forskarna.

- Vi trodde att vi skulle se en positiv effekt i den första uppföljningen och att den sen skulle dala. Men det visade sig att den fortsatte öka fram till uppföljningen som gjordes efter sex månader. Vad som hänt efter det vet vi tyvärr inte eftersom vi inte gjort någon mer uppföljning, säger Mats Eklöf.

Det intervjuerna visade var att deltagarna i högre grad än tidigare hade börjat sätta ord på tankar, känslor och behov och att man vågat konfrontera andra på ett konstruktivt sätt.

- När det finns en fungerande kommunikation på en arbetsplats gör det att man kan upptäcka psykosociala arbetsmiljöproblem tidigare. Det är en också viktig intention med dialogträningen.

Mats Eklöf menar att dialogträningen ur ett ytligt betraktande ser ganska enkel ut. Men han vill poängtera att de fallgropar som finns gör att man bör ha med en tränare som har en god kompetens i gruppdynamik och gruppsykologi.

- Man kan inte bara skaffa sig materialet och köra igång. 

Om du vill veta mer om dialogträningen:
Kontakta Christina Grill institutionen för arbetsmiljömedicin på Göteborgs Universitet 070-325 39 50 eller Pia Törner eller Marianne Trogen-Hagman på Hälsan och Arbetslivet 010-441 00 00.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!