Oväntat pressade chefer

Oväntat många chefer inom kommuner och landsting upplever höga krav men små möjligheter att bestämma, visar en studie av Christina Björklund, Karolinska Institutet. Mest utsatta är lägre kvinnliga chefer. Det är 22 procent  som upplever en spänd arbetssituation.

Att många chefer har en pressad situation är inte någon nyhet, men Christina Björklund blev ändå förvånad över att andel med spänd arbetssituation var så hög.

- Det här är alarmerande av flera skäl. Det är en hälsorisk för personen och samtidigt en varningssignal för hur situationen är för medarbetarna.

Studien bygger på ett ovanligt stort undersökningsmaterial, knappt 5 000 chefer. Det har tagits fram genom ett samarbete mellan AFA Försäkring och Karolinska Institutet. Karolinska Institutet har utvecklat den så kallade AHA-enkäten med frågor om hälsa, livsstil och arbetsförhållande som AFA Försäkring ansvarat för. Svaren i enkäten har använts för att arbetsplatser och även de enskilda personerna ska få signaler om hur de kan förebygga ohälsa. Svaren används alltså också för forskning.

- Det är både ett stort material och en hög svarsfrekvens, på nästan 80 procent. Det är ovanligt bra.

Kön viktigare än arbetsplats

Forskarna har tittat på förhållandena för chefer inom kommuner och landsting, och även undersökt betydelse av kön och var i hierarkin cheferna befinner sig.

- Det spelar inte så stor roll om du arbetar i en kommun eller landsting, men däremot om du är man eller kvinna och om man är chef på hög nivå eller längre ned i hierarkin, säger Christina Björklund.

Av de högre manliga chefer är det 7 procent som upplever en spänd arbetssituation medan andelen för kvinnliga chefer är 22 procent.  Liknande skillnader syns när det gäller upplevd hälsa, sjukfrånvaro och så kallad sjuknärvaro, att man är på arbetet fast man egentligen borde sjukskriva sig.

Ett annat oroväckande resultat är den höga andelen som säger sig vara utmattade. Det gäller för 6 procent av de högre manliga cheferna och för så mycket som 15 procent av de lägre kvinnliga cheferna.

- För många chefer mår dåligt. Vi skulle behöva gå vidare och se mer på organisationsnivå vad det är som skapar skillnaderna på grund av kön och hierarki och också varför så många inte mår bra.

Även bra chefer misslyckas

Christina Björklund menar att det är troligt att hälsan påverkas av om man upplever att man gör ett bra jobb. Men att orsaken till att man misslyckas inte alls behöver ligga hos individen.

- Vi  vet ju att många är ambitiösa och verkligen vill göra ett bra jobb, men finns inte förutsättningarna kan resultatet ändå bli uruselt.

Christina Björklund skulle vilja undersöka hur chefens förhållanden påverkar arbetsgruppen och hon skulle också vilja följa cheferna under en längre tidsperiod.

- Vi vet ju av andra studier att många kvinnliga chefer hoppar av.

När Christina Björklund pratar om villkoren för chefer gör hon det inte bara från ett forskarperspektiv.

- Jag är både praktiker och teoretiker. Måndag till torsdag arbetar jag med ledarskapsutveckling för chefer/ledare på Karolinska Institutet och fredagar ägnar jag åt forskning.

Inte introvert

Vi råkar ses på en torsdag, en icke-forskardag, men för Christina Björklund har det aldrig funnits några sådana barriärer mellan verkligheten och vetenskapen.

- Alla forskare är inte introverta typer som sitter på sina rum och knepar och knåpar.

När Christina Björklund arbetar med ledarskapsutveckling går hon ut i chefens arbetsgrupp för att se hur samspelet fungerar.

- Det är inte individen som är det intressanta. Det handlar ju alltid om ett samspel.

Hon har samma inställning när hon arbetar med forskning. Hon menar att den största utmaningen är just att se till att de vetenskapliga resultaten kommer till nytta. Dialog är nyckelordet för Christina Björklund. Hon tror vare sig på den ensamme ledaren eller den ensamme forskaren.

- Det är därför det är så viktigt med dialog. När jag är ute och berättar om våra resultat så lär jag mig lika mycket som jag förmedlar.

I det vetenskapliga arbetet ligger att resultaten inte är purfärska. Det tar tid att få användbart material. Det underlag som Christina Björklund använt nu bygger på enkätsvar från perioden 2002-2005.

- När vi kommer ut och träffar de som arbetar i kommuner och landsting kan vi få en uppfattning om resultaten fortfarande är aktuella.

Christina Björklund själv verkar inte höra till gruppen chefer som mår dåligt. Hon är uppenbart road av att prata om sitt ämne, och är samtidigt avslappnad nog att medge att hon inte har alla resultaten i huvudet.

- Det är ju så otroligt mycket siffror, säger hon och skrattar.

Hennes doktorsavhandling handlade om motivation. Men det var mest en slump att det blev det ämnet. Brist på motivation är inte något problem som hon själv brottas med.

- Som alla andra har jag dåliga dagar, men det här är ju i grunden ett fantastiskt arbete: att hitta en väg så att människor ska må bättre, säger Christina Björklund. 

Läs Christina Björklunds rapport