Barngrupperna kan bli mindre på dagis och fritids
Publicerat:11 februari 2011
Författare:Åsa Hammar Foto: Ann-Sofi Rosenkvist
Ett tak för barngrupperna på både förskola och fritidshem – det kan bli möjligt om regeringen tar ett beslut från riksdagens utbildningsutskott på allvar.
– Då skulle vi äntligen börja kunna fullgöra vårt uppdrag, säger Kerstin Kohlström, fritidspedagog och ledamot i Lärarförbundets styrelse i Karlstad.
Det var riksdagens utbildningsutskott som i förra veckan antog ett förslag som kan påverka villkoren för både barn och vuxna på förskolor och fritids. Utskottet föreslår att riksdagen ska uppmana ”regeringen att komma med förslag på hur arbetsmiljön för barn och elever på förskolor och fritids kan bli bättre”.
Förslaget kan låta lite luddigt men kan få stora konsekvenser, eftersom alla partier i riksdagen ställde sig bakom det. Det innebär att riksdagen med stor sannolikhet kommer att ställa sig bakom utbildningsutskottets förslag.
– Vi ser det här som ett stort framsteg särskilt för fritidsverksamheten, där vi sett att gruppstorlekarna ökar mest. Det har handlat om dramatiska ökningar från 30 till 36 barn per grupp i snitt på bara ett par år, säger Rossana Dinamarca, riksdagsledamot för vänsterpartiet.
Fritids är barnens arbetsmiljö
Rossana Dinamarca har skrivit en motion tillsammans med några partikamrater om situationen på förskolor och fritids. Den motionen blev utgångspunkt för utbildningsutskottets förslag, tillsammans med en liknande motion från miljöpartiet. Motionärerna menar att förskolor och fritids är barnens arbetsmiljö lika mycket som de vuxnas.
Miljöpartiet vill också att arbetsmiljölagen ska gälla barn och elever i dessa verksamheter. Lagen gäller redan elever i grundskola och gymnasium sedan 1990.
Fritidspedagogen Kerstin Kohlström tycker också att arbetsmiljölagen borde gälla barnen under den tid de vistas på fritids.
– Den gäller ju på skoltid, men inte före eller efter, fast vi är i samma lokaler och det i stort sett är samma människor som är där, förutom grundskollärarna. Det är inte logiskt, säger hon.
Egna skyddsombud
På skoltid har eleverna idag alltså rätt till egna skyddsombud, skyddsronder och ett systematiskt arbetsmiljöarbete, på samma villkor som för anställda på en arbetsplats.
Och skulle arbetsmiljön förbättras för barnen och eleverna skulle det förstås bli bättre även för de vuxna som arbetar i dessa verksamheter.
Kerstin Kohlström har jobbat som fritidspedagog sedan 70-talet fram till för ett par år sedan, då de fackliga uppdragen i lärarförbundet och arbete med lokal skolutveckling tog över. Idag är hon med i Lärarförbundets styrelse i Karlstad och snart avgående ordförande för förbundets ämnesråd för fritidshem.
Barngrupperna blir större
Yrket har förändrats och pressen ökat, konstaterar hon.
– Under de år jag jobbat har jag blivit tvungen att bli dubbelt så duktig, säger hon lite ironiskt. För barngrupperna har blivit dubbelt så stora, ja egentligen flera gånger större. Dessutom har vi fått utökade arbetsuppgifter och deltar nu i hela skoldagen.
Någon absolut gräns för barngruppernas storlek tycker hon däremot inte behövs.
– Lyssna istället på de som jobbar i verksamheten, och låt dem få vara med och besluta utifrån gruppens sammansättning, säger hon.