Femton års brevväxling ger unik inblick i lärares arbetsliv

Lärare mår dåligt på jobbet. Enligt Arbetsmiljöverket har lärare högst andel stressrelaterade problem i Sverige. Hela 40 procent funderar på att byta jobb visar en undersökning från Lärarförbundet.

– Jag hoppas att vi ska kunna bidra med viktig kunskap till diskussionen om hur man bör organisera lärarnas arbetsliv så att de stannar kvar i skolan och unga människor väljer läraryrket, säger Per Lindqvist, docent i pedagogik och utbildningsvetenskap på Linnéuniversitetet.

Studien genomför han med kollegor vid Linnéuniversitetet och högskolan i Gävle.

Lärares yrkesbanor under femton år

1993 avslutade tre SO-klasser och en NO-klass den gamla lärarutbildningen för årskurs 1-7 i Kalmar. En av deras lärare, Eva Malmstedt beslutade sig för att fråga de 87 eleverna om deras förväntningar på yrket.  Sedan fortsatte hon brevväxla via e-post och ställa frågor om deras lärarvardag. Hur har deras tjänster sett ut och vilka svårigheter och glädjeämnen har de upplevt? Lärarna svarar också på om och när de byter jobb och vilken syn på har på sin utbildning och på sitt yrke.

Sammanlagt blev det åtta frågeomgångar under femton år. I stort sett hundra procent har svarat på Eva Malmstedts frågor, också de som varit sjukskrivna, föräldralediga och de som slutat arbeta som lärare.

Eva Malmstedt började ställa frågor till studenterna för att använda i en C-uppsats i pedagogik, och fortsatte när hon började på en forskarutbildning. Hon hoppade ganska snart av forskarbanan eftersom hon hellre ville undervisa, men fortsatte ändå att fråga.

Förändrat arbetsliv

Brevväxlingen är samlad i 20 sprängfyllda pärmar som Eva Malmstedt donerade till Linnéuniversitetet när hon gick i pension. Per Lindqvist är entusiastisk inför möjligheten att få djupdyka i det omfattande materialet.

– Det är ett unikt material eftersom så många hängt kvar. I studier som sträcker sig över så lång tid är det ju annars vanligt att många hoppar av.

Just den här lärargruppen är extra intressant, menar Per Lindqvist, eftersom arbetslivet och utbildningssystemet har förändrats väldigt mycket under deras tid som lärare. Dessutom tillhör de en generation, den så kallade generation x, som verkar ha andra förväntningar på arbetet jämfört med tidigare lärargenerationer.

Krokiga lärarbanor

I andra studier där man uttalar sig om lärares professionella utveckling, så frågar man ofta lärare som har jobbat länge och ber dem blicka bakåt. Det är ont om undersökningar där man går in i nutid frågar hur situationen är just nu och sedan följer upp svaren, menar Per Lindqvist.

– Vi vill titta på hur lärarnas yrkesbanor och karriärvägar går fram och tillbaka. Det vi tycker oss se är att det är krokiga banor, till skillnad från andra äldre studier där lärares yrkesbanor ser väldigt raka och förutsägbara ut. I den här lärargruppen slutar man ett tag, byter jobb och kommer tillbaka som lärare igen, säger Per Lindqvist.

Lärarna verkar behöva perioder av återhämtning, som de ser till att skaffa sig på olika sätt.
– Om det skulle vara så kanske vi borde fundera över om vi ska organisera lärarnas arbetsliv på ett annat sätt, för att underlätta de här återhämtningsperioderna.

Efter en första genomgång av materialet verkar det som om lärarna utbildades för en skola som inte fanns och att många undervisar i ämnen och åldrar som de inte är utbildade för. Synen på lärarutbildningen verkar också förändras över tid. Per Lindqvist tror att det möjligen kan det vara så att de teoretiska kunskaper som man inte tyckte sig ha någon nytta av som nyutexaminerad kan ha fallit på plats 15 år senare.

Uppföljning av nya lärarstudenter

Per Lindqvist och hans kollegor har just klistrat igen kuverten för att skicka ut en ny omgång enkäter till de före detta studenterna, som sagt sig vara villiga att svara på nya frågor. Så småningom ska forskarna också kontakta några av de före detta studenterna och be att få komma ut och intervjua dem. Utifrån sina egna tidigare svar ska de utvalda lärarna få en möjlighet att reflektera över hur deras yrkesliv har sett ut.

En del av svaren i det omfångsrika materialet går att kvantifiera och lägga in i statistikprogram för att få fram statistiska tendenser. Syftet är också att kunna beskriva lärargruppen ur olika aspekter, som hur de har flyttat runt i landet, hur många som byter jobb och karriärvägar beroende på om man är man eller kvinna.

Forskningsprojektet som finansieras av Vetenskapsrådet ska pågå under tre år. Per Lindqvist planerar redan att söka mer pengar för att kunna följa upp nya avgångsklasser i Kalmar, på samma sätt som Eva Malmstedt gjort. Han vill också fortsätta att följa den ursprungliga gruppen under många år framöver.

– Då får vi ett jämförande material med en ny generation i ett nytt arbetsliv.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!