Whistleblowers får hjälp att larma
Publicerat:22 december 2010
Författare:Åsa Hammar
Göteborgs stad beslöt i somras att inrätta en mottagarfunktion för anställda som vill larma anonymt om missförhållanden i verksamheten. Men ett halvår efteråt har stadens jurister fortfarande inte hittat någon bra modell för hur det ska gå till.
Göteborgs stad har haft mycket problem med korruption och mutor i den kommunala verksamheten. Problemen blev synliga först när en utomstående konsult larmade om missförhållandena.
Många anställda är rädda för att säga ifrån om felaktigheter i den egna verksamheten. Det finns fog för den rädslan. Det är vanligt att kritiska anställda straffas genom utfrysning, omplacering eller avskedande, visar forskning.
Därför beslöt Göteborgs kommunstyrelse i somras, som första kommun i Sverige, att inrätta en särskild instans där kommunanställda kan larma om oegentligheter i den egna verksamheten.
Olika kanaler
Funktionen ska vara öppen också för anställda i kommunala bolag. Tanken är att det ska finnas olika kanaler in: en hemsida, mail, telefon, och en person som man kan träffa.
En bra idé, men inte så enkel att genomföra i praktiken, menar Jennifer Moore Peterson, jurist på Göteborgs stad och den som har ansvaret för att utarbeta en sådan mottagarfunktion.
Problemet handlar framför allt om begränsningar i personuppgiftslagen, PUL. I princip får man inte föra några systematiska datoriserade personregister, enligt svensk lag.
– Vi tog kontakt med datainspektionen för att få vägledning vad gäller PUL, säger Jennifer Moore Peterson. De svarade att en sådan här funktion bara får omfatta allvarliga oegentligheter begångna av chefer eller personer i nyckelpositioner.
All post offentlig
Ett annat problem är att i kommunal verksamhet är all inkommande post är offentlig.
– Det betyder att den som tar kontakt med en sådan mottagarfunktion för whistleblowers och lämnar ut sitt namn inte självklart kan få sin anonymitet garanterad, säger Jennifer Moore Peterson.
De uppgifter som kommer in anonymt kan dessutom vara svårare att utreda vidare. För att en olaglig handling ska kunna leda till åtal krävs bevis och ofta vittnen. Finns inga vittnen hänger ännu mer på bevisföringen.
"Borde omfatta mer"
En mottagningsinstans för kommunalt anställda whistleblowers skulle säkert vara jättebra. Oftast är det andra problem än korruption som det larmas om, menar Ulla-Carin Hedin, forskare på institutionen för socialt arbete på Göteborgs universitet.
För ett år sedan kom hon ut med boken ”När man måste säga ifrån. Om kritik och whistleblowing i offentliga organisationer”. I boken intervjuas 28 personer i människovårdande yrken som har försökt påtala missförhållanden på sina jobb. Ulla-Carin Hedin och två medförfattare har hittat personerna genom fackförbund.
– I vår studie var det bara tre av 28 som hade kritiserat verksamheten för ekonomiska saker. Resten handlade om hur man behandlade patienter och klienter och andra felaktigheter i verksamheten, säger hon.
En mottagningsinstans borde ligga separat från den egna verksamheten och ha befogenhet att agera när de får veta om något problem, till exempel genom att ta kontakt med arbetsplatsen och kräva en handlingsplan för att ändra på förhållandena. De borde också ha möjlighet att följa upp att förändringar verkligen sker, menar hon. Annars riskerar man att ingenting händer.
– Det kan man se i en hel del verksamheter vad gäller lex sarah, säger hon. Många lex sarah-anmälningar hamnar i någon pärm på den kommunala förvaltningen, och så händer inte mer.
Företagshälsovården skulle kunna vara en sådan instans dit whistleblowers vänder sig, menar Ulla Carin Hedin.
– De har redan kunskap om organisationen och skulle kunna gå in och jobba med arbetsplatsen. De är inte direkt drabbade av kritiken och deltar inte själva i missförhållandena, säger hon.
|
Fakta whistleblowers
Whistleblowers, på svenska visselblåsare, är ett begrepp för anställda som berättar för omvärlden om missförhållanden på arbetsplatsen. Det kan gälla olagliga händelser som korruption, vanvård eller myndighetsmissbruk av klienter, kunder eller vårdtagare man har ansvar för.
Källa: Wikipedia
|
Nu kan man larma i Göteborg
Anställda i Göteborgs stad har nu möjlighet att tipsa kommunen om de upptäcker några fel i hur kommunens verksamhet sköts. Sedan september 2011 kan alla anställda i kommunal verksamhet och i kommunens egna bolag vända sig till en särskild advokatbyrå med tips. Advokatbyrån skickar i sin tur uppgifterna vidare till en särskild utredningsgrupp på kommunen. De gör en intern utredning antingen centralt, eller i samråd med den verksamhet som har blivit anmäld. Gäller det ett lagbrott polisanmäler utredningsgruppen.
Hittills har Göteborgs stad på detta sätt fått in ca 20 tips. Tipsen har gällt allt möjligt, från mobbing och hantering av medarbetarenkät till jäv vid upphandlingar och tjänstemän som tagit betalt för att förmedla kontrakt på hyreslägenheter.
Kommer tipset in via mail finns ingen garanti för att anmälaren kan vara anonym, eftersom alla inkomna handlingar till kommunen lyder under offentlighetsprincipen. Annars finns det möjlighet för en tipsinlämnare att vara anonym.
(Mars 2012)