Åttio centimeter mellan sängarna. Där går gränsen för rimliga arbetsförhållanden för läkare, sjuksköterskor, vårdbiträden och städare, menar Arbetsmiljöverket.
Bild: Georg Sessler/Scanpix
Delade åsikter om allt högre viten mot överbeläggningar
Publicerat:23 september 2011
Författare:Åsa Hammar
Överbeläggningarna inom sjukvården har varit ett problem i många år. I Skåne vill Arbetsmiljöverket ha höga viten för felställda sängar. Verket kritiseras nu för att ställa orimliga krav.
Belastningsskador, stress och en ständig känsla av att inte räcka till – det är konsekvenserna för vårdanställda som jobbar på avdelningar med för många patienter. Värst är det för undersköterskorna och sjuksköterskorna, som jobbar närmast patienterna. Städarna är också en utsatt grupp som påverkas av att arbeta med felaktiga arbetsställningar i trånga utrymmen.
Det står att läsa i Arbetsmiljöverkets senaste underrättelse till Skånes universitetssjukhus i Malmö. Där står också att verket överväger att kräva två miljoner kronor i så kallat vite (se faktaruta), om sjukhuset placerar patientsängar närmare än 80 cm från varann.
Två miljoner kronor är tio gånger mer än det senaste vitet. Det är ännu mer än de 30 000 kronor de började med att kräva in för ungefär åtta år sedan, när sjukhuset bröt mot regeln om 80 cm mellan sängarna.
Mats Ryderheim är chef för Arbetsmiljöverket i Skåne.
– Att diskutera avståndet mellan sängarna kan tyckas petigt, men överbeläggningarna för med sig stora konsekvenser, säger han. Om en klinik har plats för 20 personer, och man alltid har 23 personer inlagda där, då har personalen alltid för mycket att göra. Arbetsgivaren utnyttjar sina anställdas känsla för att ge en god vård trots pressade arbetsförhållanden.
Ledningen för Region Skåne tar inte problemen på allvar, tycker Mats Ryderheim.
– Region Skåne räknar med vitena i sin budget, säger han. De har 32 000 anställda och en budget på 33 miljarder kronor. Då är ett vite på 30 000 kronor ingenting, kanske en inställd resa till en läkarkonferens.
Bra att Arbetsmiljöverket höjer vitena
Det är bra att Arbetsmiljöverket vill höja vitena, tycker Saerun Jonsdottir, huvudskyddsombud för Vårdförbundet på Lunds universitetssjukhus.
– Vårdförbundet har försökt få ledningen för sjukvården att göra något åt överbeläggningarna i många år. Vi tycker de borde lyssna mer på oss som jobbar nära patienterna, säger hon.
I grunden handlar det om att sjukvården i Region Skåne måste få mer pengar och fler anställda. Att inte satsa på en tillräcklig grundbemanning lönar sig kanske i ett kort perspektiv. Men det blir dyrare i längden, menar hon.
– Förra året fick SUS betala 125 miljoner kronor i övertidsuttag för sjuksköterskor. De pengarna hade vi kunnat anställa fler hundra sjuksköterskor för istället.
Region Skånes högsta chef, regiondirektören Sören Olofsson, blir upprörd när han hör vad Mats Ryderheim anser om att vitesbeloppen planeras in i budgeten.
– Region Skåne budgeterar självklart inte för viten från Arbetsmiljöverket. Jag tycker det är ovärdigt en myndighetsperson att uttala sig så. Arbetsmiljöverket har ingen insyn i våra budgetprocesser.
Visst har sjukvården i Skåne problem med överbeläggningar, tillstår han. Gamla byggnader, en gammaldags organisation och en snabb och mångsidig befolkningstillväxt är faktorer som regionen måste ta itu med.
I augusti presenterade Sören Olofsson en ny utredning tillsammans med chefen för Skånes universitetssjukhus, alltså de båda universitetssjukhusen i Malmö och Lund. Den utredningen beskrivs i en annan artikel här på suntliv.nu denna vecka, se länk nedan.
Rättsosäkert att inte redovisa beräkningsgrund
Arbetsmiljöverket har på senare tid fått kritik från bland annat Sveriges kommuner o landsting (SKL), för att kräva in för höga viten. Två miljoner kronor för felplacerade sängar är en oproportionerlig summa, tycker Ragnar Kristensson, jurist på SKL.
– Jag tycker man kan ställa krav på Arbetsmiljöverket att de måste ange vad de har för beräkningsgrund när de bestämmer sina viten. Annars blir det väldigt rättsosäkert, säger han.
Överbeläggningar och alltför tätt mellan patientsängar, har varit en av de vanligaste orsakerna till att Arbetsmiljöverket har krävt vite för brott mot arbetsmiljölagen. Av 221 viten under åren 2001 till och med juli 2011, gäller 45 stycken just viten angående placering av patientsängar.
Flest sådana viten har krävts av landstinget i Stockholm (25st). Nästan lika många har krävts av landstingen i Skåne (19 st). Landstingen i Gävleborg, Kronoberg och Västernorrland har krävts på viten en gång vardera av samma orsak. Vitesbeloppen låg i början på 30 000, för att efter några år stiga till 200 000 eller 300 000 kronor.
Det finns exempel på kommuner som dömts till viten för andra brott mot arbetsmiljölagen, och där summorna hamnat på både en halv miljon och 900 000 kronor. Men det hör till ovanligheterna. Privata företag har dömts till allt mellan 5000 och 50 000 kronor.
Arbetsmiljöverket har bytt strategi
Det är inte bara i Skåne som problemen med överbeläggningar på akutsjukhus är aktuellt. Arbetsmiljöverket får ständigt in anmälningar över hela Sverige om att det är för många patienter på avdelningarna. Nu har de beslutat sätta ner foten. Under ett års tid har verket genomfört 300 inspektioner på Sveriges 60 akutsjukhus.
Den här gången har de bytt strategi. Nu ställer de krav på planering och riskbedömningar, istället för att leta efter överbeläggningar på enskilda avdelningar.
Inspektörerna började ta kontakt med sjukhusen våren 2010. De ställde två grundläggande frågor: Vilka strategier använde sig sjukhusen av för att förebygga överbeläggningar? När de har överbeläggningar, hur gör de sina riskbedömningar för att undvika att överbeläggningarna blir ett arbetsmiljöproblem?
Pernilla Niia är nationell samordnare för tillsynsinsatsen på Arbetsmiljöverket.
– Vi har undersökt flera avdelningar på sjukhusen, inte bara akutintagen. Ortopedi, medicin och geriatrik är de avdelningar som ofta får problem med just överbeläggningar, säger hon.
I princip alla sjukhus har fått krav på sig att förändra något i sina planer för att förebygga överbeläggningar, eller i hur de gör riskbedömningar. Men inget av sjukhusen har i den här tillsynsinsatsen hotats med vite, inte än i alla fall.
– Vi har lagt mycket kraft på att få arbetsgivaren att förstå hur de ska kunna arbeta med de här frågorna på ett mer strukturerat sätt, säger Pernilla Niia.
Pernilla Niia kan inte säga om inspektionerna ännu har skapat en bättre arbetsmiljö för de vårdanställda. Under hösten kommer en utvärdering från verket om inspektionsinsatsen.
– Jag kan inte säga att frågan om överbeläggningar har blivit löst. Men jag är övertygad om att det har fått en viss effekt. Vi har lyft frågan till en annan nivå, säger hon.
FAKTA/Böter och viten – lika men inte samma sak:
¤ Böter är straff som du får betala när du begått ett brott. Oftast är det en domstol som utfärdar böter. Vid vissa enklare kan en polisman utfärda böter.
¤ Vite får du – eller ett företag, en myndighet eller en annan organisation – betala för att man inte har följt en myndighets beslut – som Arbetsmiljöverkets föreläggande efter en inspektion. I ett första steg beslutar myndigheten själv, eller en domstol, om ett vitesföreläggande, som fungerar som en varning eller hot: ”Om ni inte följer Arbetsmiljöverkets beslut, kommer ni få betala ett visst belopp”. Ofta är det tingsrätt eller förvaltningsrätt som slutligen dömer den försumlige att betala vitet. |