Vårdkedja underlättar arbetet

Förbättrat samarbete mellan kommunen, primärvården och sjukhuset gör att personalen i stadsdelen Hisingen, Göteborg, slipper neka patienter hjälp på grund av revirgränser. Nu ska modellen spridas i Västra Götalandsregionen.

Ulla-Lena Petersson, distriktssköterska på Brämaregårdens vårdcentral, trivs med det nya arbetssättet.

– Det är inte lika hårda skiljelinjer längre. Det gör att vi får bättre möjligheter att sätta patienten främst och ge den hjälp som behövs. 

Ett led i att mjuka upp skarvarna mellan de olika vårdgivarna är att primärvården skapat mobila funktioner. Tidigare hade sjukvårdspersonalen begränsat utrymme för att göra hembesök. Nu kan Ulla-Lena Petersson och de andra i de mobila funktionerna ägna den tid som behövs åt att träffa patienterna i deras hem.

Flexibelt arbetssätt

Hemma i Ediths och Herberts kök har Edith lagt upp ena benet på en pall för att Ulla-Lena Petersson ska kunna lägga om hennes sår. Edith snubblade när hon skulle kliva upp för trappan till färdtjänstbilen en söndag för ett par veckor sedan. Det blev ett rejält sår. Men det ser ut att läka fint, konstaterar Ulla-Lena.

Edith och Herbert är inte inskrivna i hemsjukvården. Men med det nya, mer flexibla arbetssättet kunde de ändå få besök av kommunens sjuksköterska samma dag som olyckan inträffade. Hemsjukvårdssköterskan bad sedan Ulla-Lena Petersson följa upp läkningen.

För några år sedan hade samma situation varit mer komplicerad. Då höll alla parter hårdare på ansvarsgränserna, så för att få snabb hjälp hade Edith kanske varit tvungen att åka till akuten. Och för att göra nya omläggningar av såret hade hon behövt ta sig till vårdcentralen, trots att både hon och hennes make är synskadade.

Det kan tyckas självklart att alla aktörer i vården ska samarbeta för patientens bästa. Men tyvärr sätter ekonomi, traditioner och detaljerade avtal ofta stopp för det.

Större utrymme för sjuksköterskor

På Hisingen har det funnits ett samarbete kring vården och omsorgen av äldre sedan lång tid. År 2007 tillsattes en processledare, vilket bidrog till att samordningen mellan kommunen, primärvården och Östra sjukhuset intensifierades.

Ett annat viktigt steg på vägen var att organisationerna kom överens om att tillämpa vårdavtalen på ett mer pragmatiskt sätt. Det innebär bland annat att personalen i hemsjukvården får hjälpa även personer som inte är inskrivna. Samtidigt har sjuksköterskorna i primärvården större utrymme att göra hembesök.

För att ingen av parterna ska drabbas ekonomiskt av att göra sådant som någon annan formellt ansvarar för följs samarbetet upp på strategisk nivå i samverkansorganisationen. Om de då upptäcker en snedfördelning kompenserar man varandra för det. Därmed kan personalen göra de insatser som de anser behövs utan att få dåligt samvete inför sina chefer.

Brist på samarbete

Evelyn Sjöberg, sjuksköterska i hemsjukvården i stadsdelen Backa, minns hur chockad hon var över bristen på samarbete när hon började år 2000.

– Om personen inte var inskriven i hemsjukvården fick hemtjänstpersonalen sitta i telefonkö till vårdcentralen, trots att resurserna fanns närmare. Och det bara för att det var olika pengar.

Några i personalgruppen har varit rädda att förändringarna skulle medföra att hemtjänsten ringde ofta och att det skulle bli stressigt att hjälpa invånare som inte är inskrivna, berättar Evelyn Sjöberg. Men det har inte blivit någon anstormning. Och om sjuksköterskorna i hemsjukvården inte har tid för hembesök kan de kontakta primärvårdens mobila funktion.

Evelyn Sjöberg är glad att kunna jobba på det sätt som är bäst för invånarna. Dessutom är det givande att inte bara utföra remisser utan även få göra bedömingar av patienter som hon inte känner sedan tidigare.

– Det gör att man får tänka till – på vilka frågor jag ska ställa och vad som går att utesluta.

Blir mer meningsfullt

Samarbetet har även förbättrats med Östra sjukhuset. Exempelvis kan sjukhuspersonalen vända sig direkt till sjuksköterskorna i primärvården för att be dem göra en enklare uppföljning av patienter som inte kräver lagstadgad vårdplanering. Det minskar risken för att patienterna behöver söka akut igen.

Ulla-Lena Petersson tycker det är givande att få större kunskaper om sammanhanget utanför den egna vårdenheten. Det får arbetet att kännas mer meningsfullt.

– Vi jobbar ju alla för samma sak – för patientens bästa.

En utvärdering av samarbetet har visat positiva effekter på flera nivåer. Nu ska modellen spridas till andra områden i Västra Götalandsregionen.