Anställda som är i riskzonen för stressrelaterad ohälsa kan må bättre av kollegiala samtal – det har tidigare forskning visat. Ulla Peterson, Linnéuniversitetet, hoppas att den nya satsningen i kommuner och landsting ska ge liknande resultat.
– Det är värdefullt att få reflektera med kolleger, dela erfarenheter och ge och ta stöd, säger hon.
Ulla Peterson är universitetslektor vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap på Linnéuniversitetet. Hon ska, tillsammans med några kolleger, följa och utvärdera det försök med kollegiala samtalsgrupper som i vår inleds i ett antal kommuner och landsting.
Insatsen innebär – i korthet – att arbetsgivaren väljer en kategori anställda, som får svara på forskarnas enkät om bland annat stress, ångest och förhållandet mellan krav och resurser i arbetet. De som hamnar över ett visst värde erbjuds att under tio veckor delta i en kollegial samtalsgrupp, ledd av en handledare. Hittills har 13 kommuner och två regioner/landsting sagt ja till att vara med.
Forskarnas uppgift blir att se om metoden får betydelse för hur deltagarna mår, och på sikt minskar deras risk att bli sjukskrivna av stressrelaterade orsaker.
För snart tio år sedan höll Ulla Peterson i en liknande studie. Då var det landstingsanställda i Kalmar, sammanlagt 50 personer, som provade på reflekterande kollegiala samtal i grupp. De jämfördes med kontrollpersoner som ännu inte hade gjort det.
Bättre hälsa och mindre krav
De som hade deltagit i gruppsamtal upplevde tydligt att deras hälsa hade förbättrats, berättar Ulla Peterson. Förbättringarna höll i sig och fanns kvar vid uppföljningen efter ett år.
– De mådde bättre, upplevde mindre krav och kände sig mindre stressade i arbetet.
De kollegiala samtalsgrupperna påverkade även hur de såg på sina arbetsvillkor.
– Det var lite förvånande för oss, men deltagarna tyckte sig ha fått ökade utvecklingsmöjligheter och upplevde ökad delaktighet i arbetet. De tyckte också att de hade fått ökat stöd.
Forskarna undersökte inte om arbetsvillkoren faktiskt hade förändrats. Men Ulla Peterson menar att projektet ledde till arbetsmiljöinsatser och anpassning av deltagarnas arbete.
– Det kom fram i fokusintervjuer som vi gjorde efteråt. Arbetsledarna hade vidtagit åtgärder när de blev medvetna om att medarbetare låg i riskzonen för sjukskrivning på grund av stress.
Kollegernas stöd hade antagligen också betydelse.
– Stödet kan ha lett till att deltagarna själva tog tag i saker på arbetet som de inte var nöjda med, säger Ulla Peterson.
Självförtroendet ökade
Det var bra för deras självförtroende att träffa andra, som var i samma situation som de själva, visade studien.
– Det är viktigt att få reflektera ihop med kolleger och ta del av andras erfarenheter. Det finns inte så många forum där man kan ha den här typen av samtal.
När organisatoriska arbetsmiljöfrågor kom upp i samtalsgrupperna, lyfte handledaren dem till respektive arbetsplats. Arbetsgivaren fick därmed veta vad medarbetarna tyckte var stressande – och vad som kunde förebygga stress. Runt allt som kunde kopplas till deltagarna personligen rådde sekretess. Samma upplägg ska gälla för den nya studien, beskriver Ulla Peterson.
Planen är att sammanlagt 640 kommun- och landstingsanställda ska delta i kollegiala samtalsgrupper under projektets gång. Forskningsresultaten ska vara klara hösten 2018.
Läs mer om den nya satsningen på kollegiala samtal.
