Tidskrävande införa heltid

Inom offentlig sektor är deltidstjänster vanligt men också ifrågasatt. Av Kommunals medlemmar jobbar 48 procent deltid, för var fjärde av dem är deltiden ofrivillig. Med tanke på att Kommunal har över en halv miljon medlemmar är det en stor grupp som är missnöjd. Kommunal kräver att deras medlemmar ska ha rätt till heltid. Från politiskt håll finns också ett missnöje.

Drivs politiskt

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har länge drivit frågan och tidigt i våras gick även moderaternas partisekreterare ut med kritik mot att kommuner i alltför liten utsträckning erbjuder anställda möjlighet att arbeta mer.

Sven Fernlund Skagerud har lett projekten med att införa heltid i Hofors, Avesta och i Bengtsfors.

Han har föreläst i en mängd sammanhang om heltid och arbetstidsmodell och har varit inblandad som rådgivare eller konsult i många kommuners processer. Han började arbetade med frågan för tio år sedan.

- Runt 2002-2005 var intresset mycket stort, sedan gick det ner runt år 2008 men det senaste två åren har det ökat. Jag får många förfrågningar om att komma och föreläsa. Det finns nog inte någon kommun som åtminstone inte har tagit i frågan.

Trots det stora intresset menar Sven Fernlund Skagerud att det kommer att ta många år innan heltid verkligen blir en rättighet för kommunanställda.

- Det är komplicerade system som ska ändras. Det är ett nytt sätt att tänka, att personal inte bara är bundna till en viss arbetsplats. Då krävs exempelvis datasystem som är integrerade mellan olika avdelningar.

Svårt ändra mönster

Det är också många som är rädda för förändringen.

- I en stor kommun behöver man år bara för att informera om hur det här ska gå till. Chefer i kommunen förstår inte hur de både ska kunna införa heltid och hålla budget. Det här kan man bli direkt osams om, säger Sven Fernlund Skagerud.

Sven Fernlund Skagerud kan inte garantera att förändringen inte kostar pengar. Det beror på hur den genomförs.

- I Nynäshamn har man kunnat visa att det till och med går att spara pengar, då gjorde man förändringen på ett väldigt noggrant sätt.

När det gäller kostnaderna för heltid menar Sven Fernlund Skagerud att det också handlar om att se ekonomiska fördelar som man inte direkt kan koppla till förändringen. 
Sven Fernlund Skagerud menar att kostnaderna för sjukfrånvaro kan minska, men det kanske inte kopplas till att man infört heltid.

- Anställda som får välja sina arbetstider blir gladare, och då minskar sjukskrivningarna, säger Sven Ferlund Skagerud.

Samtidigt sticker han inte under stol med att alla inte uppskattar förändringen.

- Det blir ett nytt sätt att bemanna och då kan anställda få arbeta även på andra avdelningar än de är vana vid. Det skapar oro och rädsla. Även om allt fungerar precis på samma sätt som på den vanliga arbetsplatsen.

Onödig rädsla

Sven Fernlund Skagerud menar att det här är någonting som har byggts in i det gamla bemanningssystemet.

- Det är ju stor skillnad på hur de fast anställda och timvikarierna tänker. Timvikarierna är ju vana att flytta runt och kan inte ens förstå problemet.

Ulrika Lorentzi, utredare på Kommunal, har också erfarenhet av att förändringen av tjänster kan sprida oro.

- Det berör också personer som har heltidstjänster som inte har behovet av förändringen. I andra branscher, som inom industrin, så får ju personer som jobbar på andra avdelningar lönepåslag.

De kommuner som har infört heltid har gjort det på olika sätt. Ulrika Lorentzi berättar att Kommunal planerar att utvärdera vad olika modeller betytt för deras medlemmar.

- Den här förändringen är komplex. Det handlar inte bara om att de som ber om att gå upp i tjänst ska få göra det. Det handlar också om att se orsakerna till att inte fler kan göra det.

Det kan handla om att det inte finns barnomsorg, att man bara erbjuds tjänster med orimliga arbetstider eller att arbetet är för tungt för att man ska orka jobba heltid.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!