Svårare hitta jobb som matchar utbildningen

Antalet överkvalificerade har ökat i arbetslivet de senaste 20 åren. Något som kan påverka såväl lönen som trivseln på jobbet negativt

Det säger Helena Persson, ekonom på Saco som har sammanställt aktuell forskning om under och överutbildning i rapporten Vad är lagom?

Inom forskningen pratar man om matchning i arbetslivet. Om du är rätt matchad har du rätt utbildning för ditt yrke eller dina arbetsuppgifter. Då är du lagom kvalificerad. När det gäller felmatchning finns det olika varianter. Man kan ha rätt typ av yrke, men ha för lite eller för mycket utbildning för den tjänst man har. Eller så jobbar man med något helt annat än det man är utbildad för.

Svårt område att undersöka

Rapporten visar att det har skett stora förändringar i utbildningsnivån de senaste 20 åren.  Personer med enbart grundskoleutbildning har minskat från 30 till 14 procent, samtidigt har antalet arbetsföra svenskar med högskoleutbildning ökat från 20 till 40 procent. Bara under 1990-talet fördubblades antalet högskolestudenter. Fler akademiker kommer ut i arbetslivet, än antalet som går i pension.

Antalet akademiker har ökat markant, men efterfrågan på arbetsmarknaden har inte ökat i samma utsträckning. Man kan också säga att arbetsmarknadens kvalificeringsbehov inte har hängt med utbildningsnivån, vilket lett till att Sverige idag har ett överskott på ungefär 350 000 akademiker, säger Helena Persson.

Negativt att ha varit arbetslös

Cirka en tredjedel av den arbetsföra befolkningen är överutbildad, 15 till 20 procent är underutbildad och ungefär hälften är rätt matchade. Den sistnämnda gruppen minskar dock.

Fler kvinnor än män är överutbildade, 38 procent jämfört med 28. När det gäller underutbildning är 15 procent av kvinnorna underutbildade och 24 procent av männen. Trenden är dock att skillnaderna minskar.

Utrikes födda är mer överutbildade än personer födda i Sverige, och mindre underutbildade. En teori är att de är mer överutbildade under sin första tid här, exempelvis på grund av bristande språkkunskaper, men att de efter en tid på arbetsmarknaden i högre grad blir rätt matchade.

– Men det är viktigt att ta reda på om det stämmer, annars handlar det om diskriminering, säger Helena Persson.

Yngre är mer överutbildade än äldre, vilket kan bero på att de i början av arbetslivet inte hittat ett jobb som matchar deras utbildning

Arbetslösa är mer överutbildade och mindre underutbildade. Rapporten visar att arbetskraft som varit arbetslös i högre grad är felmatchade också många år efter arbetslösheten. De har med andra ord svårare att få jobb som stämmer med den utbildningsnivå de har även senare i livet.

– Man vet inte vad det beror på, men en teori kan vara att många arbetsgivare har en negativ syn på människor som varit arbetslösa och därför heller rekryterar personal som inte varit arbetslös.

Stora löneskillnader

Att vara felmatchad kostar i lön. Ju större felmatch desto större påverkan. En person som har rätt utbildning får en ökning på drygt sex procent för varje utbildningsår.

– Utbildningsår som inte behövs för jobbet ger också en viss löneökning, men inte lika mycket, säger Helena Persson.

Om man saknar utbildning som krävs för jobbet tjänar man 4,3 procent mindre än en kollega med rätt utbildning. Detta gäller även om man på skaffat sig rätt kompetens på andra sätt än genom högskoleutbildning. Detta samband kvarstår även efter 10 år.

– På vilket sätt man är felmatchad spelar också roll för lönen. Att vara högutbildad men jobba inom ett helt annat område än det man är utbildad för minskar lönen med upp till 30 procent, säger Helena Persson.

Personalen blir mindre lojal

Men det är inte bara lönen som blir sämre. Under-  och överkvalificerade är mindre nöjda på jobbet vilket påverkar både produktiviteten och hälsan.

– Det är frustrerande att inte få använda sig av den utbildning man har. Och det är stressande att ha ett jobb och känna att man inte är kompetent nog för att klara av det, menar Tomas Korpi, professor i sociologi på Stockholms universitet. 

Han tror att man förmodligen är mer missnöjd om man är överkvalificerad än om man är underkvalificerad. När man inte får använda sina kunskaper känner man sig underutnyttjad.
Det i sin tur kan leda till minskad lojalitet mot arbetsgivaren och minskat engagemang i jobbet.  Funderingar på att byta jobb finns ofta med någonstans i bakhuvudet.

– Om man dessutom jämför sig med sina tidigare kurskamrater och märker att de har mer avancerade arbetsuppgifter och högre lön så är det nog lätt hänt att man själv trivs mindre bra på sitt eget jobb, säger Tomas Korpi.

Även positiva effekter

En annan konsekvens av felmatchningen mellan utbildningsnivå och efterfrågan på arbetsmarknaden är arbetslöshet. Och det är inte bara svårt för överkvalificerade akademiker att få jobb. Även den arbetskraft som är minst utbildad får ökade problem.

– Det kan bero på att de som har hög utbildning men inte hittar jobb som matchar, ”tar” de mindre kvalificerade jobbet istället. Därmed blir de som egentligen har en lagom nivå för jobbet utan, säger Helena Persson.

Men det finns också positiva effekter av felmatchningen av arbetskraft, menar hon. De som är överkvalificerade tar med sig kunskaper in i företag och driver på utvecklingen och kompetensen.