Svårare få jobb för funktionshindrade
Publicerat:17 december 2010
Författare:Åsa Hammar
Nystartsjobben riskerar att slå ut personer med funktionsnedsättning från arbetsmarknaden. De ökar mer än lönebidragsjobben, men är sämre anpassade för personer med funktionsnedsättning. Det hävdar LO i en färsk rapport.
Personer med funktionsnedsättning diskrimineras på arbetsmarknaden. Det gäller både möjligheten att få jobb, och att få en anpassad arbetssituation. Det visar en ny rapport från LO: Utsatta från flera håll – situationen för funktionshindrade på arbetsmarknaden.
Att få in en fot på en arbetsplats kan vara nog så viktigt om man länge varit utanför arbetsmarknaden. För en person med en funktionsnedsättning kan det vara ännu viktigare att få rätt stöd på den nya arbetsplatsen, med till exempel tekniska hjälpmedel, handledare, anpassning av arbetsuppgifter eller information till arbetsgivaren om den nyanställdes funktionsnedsättning.
Olika sorters stöd
Det finns omkring en halv miljon människor i Sverige som själva bedömer att deras arbetsförmåga är nedsatt på grund av en funktionsnedsättning. Under 2000-talet har det blivit allt svårare för den här gruppen att få jobb. De är ofta hänvisade till arbetsmarknadspolitiska stöd för att över huvud taget komma ifråga för en anställning.
– Stöden kan se olika ut. Men alla stöd utom nystartsjobben föregås av samrådsöverenskommelser innan den arbetssökande kan få en anställning. Och det är egentligen bra för alla utsatta grupper på arbetsmarknaden, säger Madeleine Syrén.
För lönebidragsjobben innebär kravet på samråd att arbetsförmedlingen ska ta kontakt med lokal facklig företrädare innan en anställning kan komma ifråga.
– Facket kan då yttra sig om den här arbetsplatsen kan passa för den här personen, eller till exempel varna för att de inte har kollektivavtal, säger Madeleine Syrén.
Populära hos arbetsgivarna
För en anställd med lönebidrag får arbetsgivaren ersättning för 80 procent av den anställdes lön upp till 16 500 kronor. Allt därutöver får arbetsgivaren betala själv.
Nystartsjobben infördes 2007 och är populära för arbetsgivare på både den offentliga och privata sidan. Antalet nystartsjobb är idag visserligen något färre, 40 000, jämfört med lönebidragsanställningarnas 50 000. Men de ökar alltmer medan lönebidragsanställningarna minskar, enligt statistik från Arbetsförmedlingen.
Inga krav på kollektivavtal
De statliga subventionerna till arbetsgivaren är högre för nystartsjobben. Subventionerna har förändrats under de tre åren, och ser olika ut för olika åldersgrupper. För personer över 25 år gäller att arbetsgivaren får tillbaka två gånger den arbetsgivaravgift som betalas för den anställde, oavsett lönenivå. Det finns heller inget krav på att arbetsgivaren måste ha en kollektivavtalsförsäkring för att få del av subventionerna för ett nystartsjobb.
– Nystartsjobben har blivit en allt vanligare anställningsform för personer med funktionsnedsättning, säger Madeleine Syrén.
Samtidigt är det en anställningsform som passar dåligt för den här gruppen. Eftersom det inte finns några krav på samråd är risken större att folk med särskilda behov blir felplacerade.
Ringer och klagar
– Det ser vi här på LO. Det senaste halvåret har det ringt allt fler personer som klagat på att de inte haft någon handledning, inte fått anpassade arbetsuppgifter eller fått arbetsuppgifter de inte haft rätt utbildning för, säger Madeleine Syrén.
På Sveriges kommuner och landsting, SKL, känner man igen problematiken.
– Administrationen är mycket enklare när det gäller nystartsjobben. Och lönebidragssystemet inte har utnyttjats fullt ut som det skulle kunna göra, säger Torgny Ljungkvist, utredare på avdelningen för lärande och arbetsmarknad på SKL.
– Vi har tagit upp med arbetsförmedlingen att vi ser det här som ett problemområde. Vi tycker också det är viktigt att de här personerna har arbete.