Styrning i sjukvården börjar på golvet

Företagsekonomen Elin Funck har studerat hur styrinstrumentet Balanserat styrkort används inom sjukvården.

Konceptet utvecklades för privata sektorn i början av 90-talet då man upptäckte att det inte räckte med att fokusera på ekonomiska nyckeltal när man utvärderar en verksamhet.

Istället lanserades begreppet Balanserat styrkort, där verksamheten bedöms utifrån fyra perspektiv:

• Finansiella nyckeltal
• Nyckeltal för kunder - hur de uppfattar verksamheten, effektivitet, kvalitet
• Nyckeltal för interna processer– effektivitet, kvalitet
• Nyckeltal för lärande och utveckling

– Verktyget passar den offentliga sektorn bra eftersom den har många intressenter och målsättningar. Syftet är att få personalen att förstå alla delar av verksamheten och kunna koppla den till organisationens visioner och mål, säger Elin Funck.

Samma verktyg - olika resultat

Genom att personalen blir delaktig i arbetet att ta fram visioner, strategier, framgångsfaktorer och mål är förhoppningen att de också får mer förståelse, engagemang och motivation för att lösa uppgifterna.

Elin Funck har studerat och jämfört erfarenheterna från ett svenskt landsting med den kanadensiska sjukvården och visar att framgången med Balanserat styrkort beror på om syftet är att kontrollera de anställda och ställa dem till svars för sina prestationer, eller få till stånd handling och ett ömsesidigt ansvar för förändring.

– I Ontario i Canada användes verktyget som ett kontrakt mellan politiker och sjukvårdsorganisationen, där man satte upp mål som utvärderades efter ett år. Problemet var att det endast blev ett disciplinerande verktyg, som i värsta fall ledde till att de ytterst ansvariga avsattes för att de inte uppfyllt målen, berättar Elin Funck.

Viktigt att våga delegera ansvaret

Det disciplinerande synsättet leder enligt hennes avhandling till försiktighet i organisationen. När Balanserat styrkort används som ett externt instrument där den enskilde ställs som ytterst ansvarig för resultaten kommer fokus för enheten att hamna på att sätta lägre målnivåer för verksamheten för att med säkerhet kunna uppnå dessa.

Personalen blir rädd för att avslöja sina svagheter eftersom det leder till innebär kritik och straff. Därför friseras verkligheten genom ett snedvridet urval av fakta och statistik, vilket i sin tur förhindrar förbättringar och utveckling.

– I det svenska landsting som jag undersökte användes Balanserat styrkort som ett internt instrument. De började med mindre projekt i verksamheten, där de skapade mätningar och gradvis vidareutvecklade dem i verksamheten och genomförde aktiviteter. Det var ett arbete i motsatt riktning, som utgick nerifrån i organisationen. Det var delenheterna, den minsta enheten som ägde instrumenten, säger hon. Detta skapar även ett större engagemang för mätningar och förbättringsarbetet.

– Det finns en risk att ett styrinstrument vars syfte är att disciplinera de anställda leder till att organisationen fastnar i måttkonstruktioner. Ett styrinstrument som bygger på ömsesidigt ansvar är mer flexibelt och leder till att organisationen lägger vikt vid processer och handling.

Ett verktyg som passar alla

I det landsting som Elin Funck studerade såg hon att personalen tyckte att det var svårt i början att använda sig av de nya ord och begrepp som var del av verktyget – de var skeptiska till de nya termerna. När de kom till praktisk handling blev det enklare, då förstod de hur verktyget fungerade.

– Offentliga verksamheter har begränsat med finansiella resurser och därför blir det väsentligt att istället fokusera på att förbättra effektiviteten genom att ta till sig nya synsätt och idéer. Det gäller att komma ihåg det, att inte bara fokusera på en sak utan att istället ha alla fyra perspektiven i fokus, säger hon.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!