Meddelarskyddet blir starkare
Publicerat:22 december 2010
Författare:Fatima Grönblad
Efter årsskiftet blir det straffbart att utsätta anställda som uttalar sig i medier för repressalier. Det kan göra det mindre riskabelt att larma om missförhållanden.
2003 kritiserade fritidsassistenten Anna-Lena Hultman nedläggningen av äldreboendet där hon arbetade i nyhetsprogrammet Västnytt. Några dagar senare blev hon inkallad till sin förvaltningschef och fick en skarp skriftlig varning. Anna-Lena Hultman tog ärendet till domstol, men tingsrätten bedömde att bara statliga chefer kunde dömas för brott mot det så kallade repressalieförbudet.
Ärendet fick Justitiekanslern att reagera, vilket så småningom ledde fram till det lagförslag som nu har antagits.
Även tidigare har det varit förbjudet för arbetsgivare inom kommuner och landsting att bestraffa personal som talat med medier. Men hittills har förbudet varit tandlöst, eftersom det inte varit kopplat till någon straffsats. Från och med 1 januari 2011 rättas denna lucka till. Då blir det straffbart att exempelvis avskeda, omplacera eller sänka lönen för anställda som kontaktat medier.
Kan bli många anmälningar
Arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landsting är i grunden positiv till lagändringen. Men enligt Sophie Thörne, arbetsrättschef, finns en oro för att lagen gör det svårare att reda ut problem på turbulenta arbetsplatser. Om en person som är inblandad i en konflikt har uttalat sig i media och sedan blir omplacerad skulle detta kunna tolkas som en bestraffning, menar hon, även om åtgärden inte alls har med mediekontakterna att göra.
– Vi är lite oroliga att man får polisanmälningar i ganska vardagliga situationer. Om det är infekterat och stökigt på en arbetsplats, kommer det då att bli en skog av polisanmälningar från personer som exempelvis inte vill byta jobb från ett äldreboende till ett annat?
Sophie Thörne tror visserligen att åklagare och domstolar kommer kunna skilja välgrundade åtgärder från olagliga repressalier. Men hon befarar att chefer kan uppleva risken att bli polisanmäld som ett hinder för att agera.
– Det finns en risk att chefer blir rädda att vidta nödvändiga åtgärder i förhållande till verksamhetens behov.
Fler vågar berätta
Lenita Granlund, avtalssekreterare på Kommunal, ser den farhågan som långsökt och överdriven. Hon är nöjd med lagändringen och tror att den kommer stärka anställda som överväger att kontakta media om missförhållanden.
– Det är ganska tyst på arbetsplatserna. Om man vet att man inte kan bli av med jobbet så tror jag man kommer ett steg närmare att våga berätta.
Lagändringarna som gör repressalier straffbara införs även för offentligt ägda bolag som berörs av yttrande- och tryckfrihetsgrundlagarna. Det innefattar alla bolag som sysslar med myndighetsutövning och ägs till mer än hälften av stat, kommun eller landsting. Därmed kommer meddelarfriheten i sådana bolag även i fortsättningen vara densamma som för offentliga arbetsgivare.
Däremot saknar anställda i privata bolag fortfarande all form av meddelarfrihet, även om bolaget arbetar med skattefinansierad verksamhet på uppdrag av det offentliga. Det ser Lenita Granlund som en stor brist.
– Jag förstår inte varför man skiljer den ena verksamheten från den andra. Det är lika viktigt att kunna påpeka missförhållanden hos privata utförare.
Fakta: Meddelarskydd
Meddelarfriheten syftar till att bidra till ett öppet och demokratiskt samhälle. Den står inskriven i yttrandefrihets- och tryckfrihetsgrundlagen och innebär att anställda inom offentlig sektor får lämna uppgifter till massmedier. Meddelarfriheten kompletteras av efterforskningsförbudet som säger att arbetsgivare inte får försöka ta reda på vem som spridit uppgifter till media, samt repressalieförbudet som innebär att arbetsgivare inte får bestraffa anställda som talat med medier. |