Sjuksköterskor forskar om faror med avbrott på akuten

Det här är ett av nio projekt som i juni fick i stöd av AFA Försäkrings forskningssatsning inom kommuner och landsting. I projektet, som väntas pågå 2011 och 2012, arbetar två doktorander, Lena Berg och Ann-Sofie Källberg,  som själva yrkesarbetar på akutmottagningar. De har redan genomfört en del studier i ett tidigare projekt som startade 2008. 

Projektledare Katarina Göransson förklarar att ämnet för avhandlingarna har sitt ursprung i diskussioner om de utmaningar som de anställda möter på akuten med ett samtidigt ”månguppgiftande” – eller ”multitasking”, som forskarna kallar fenomenet i väntan på ett bättre begrepp på svenska.

Detta är någonting ofrånkomligt. Men alla vet att det är lättare att glömma saker och göra fel, när man gör flera saker samtidigt.  Arbetsminnet, den del av minnet vi använder för  det vi gör just nu, har sina begränsningar. Men hur vi påverkas av att ha flera bollar i luften skiljer sig mycket mellan olika människor.

En bild av avbrott och misstag

-De som arbetar på akuten gillar att det är fart och händer mycket, säger Katarina Göransson. De har en beredskap för att bli avbrutna och tycker att det är naturligt att avbryta andra.  Alla avbrott är inte av ondo, vissa är till och med  nödvändiga. Men vi vill se hur det faktiskt ser ut, om avbrotten utgör en möjlig fara för patienten genom felgrepp av olika slag, och hur avbrotten påverkar de anställda. Går det att begränsa avbrotten?
 
Doktoranderna ska följa arbetet i tvåtimmarspass under några tolvtimmarsperioder på en större storstadsakut och en mindre landsortsakut och dokumentera vad de anställda gör, inklusive ”avvikelser” i samband med att de blir avbrutna. Ser de att något allvarligt misstag är på väg att inträffa ingriper de förstås.

De analyserar resultatet med en amerikansk metod för att karaktärisera aktiviteter och avbrott och följer upp observationerna med intervjuer med tre undersköterskor, tre sjuksköterskor och tre läkare som arbetat under de observerade passen. Målet är att få en bild av hur sättet att arbeta och arbetsmiljön på akuten kan hota patientsäkerheten och att bättre förstå hur de anställda ser på detta. 

Dessa resultat kan man använda för att göra anställda vid akuterna mer medvetna om de risker som finns, förklarar Katarina Göransson. Det här kan leda till nya sätt att tänka när man planerar lokaler, bemanning, organisering och arbetssätt – och på sikt kan det påverka utbildningen av personal och chefer vid akuterna.  

Ont om forskning om arbetsplats i snabb förändring

Forskarna påpekar att akutmottagningen är en arbetsplats som på flera sätt går igenom en snabb förändring just nu.  Många akuter omorganiserar sig för att förkorta väntetiderna utifrån regeringens så kallade fyratimmarsmål. Dessutom växer det fram en ny grupp läkare, som utöver sin grundläggande specialitet också blir specialister i akutsjukvård.  Katarina Göransson berättar att det är mycket ont om forskning om hur arbetet på svenska akutmottagningar faktiskt ser ut.
 

-Det finns forskning i länder som USA och Kanada men där ser arbetet annorlunda ut, säger hon.  Där finns akutmedicin som en särskild specialitet för sig, med läkare som arbetar enbart som akutläkare. I Sverige har hittills  det vanligaste varit att läkare arbetar som specialister inom något område och har sin hemhörighet på en specialistklinik och arbetar några pass i månaden på akuten.

På amerikanska akutmottagningar finns också en annorlunda uppdelning av arbetet utifrån hur allvarligt och akut patientens tillstånd är. I Sverige blandas stort och smått inom de olika specialiteterna.  Det kan därför vara svårt att rakt över översätta forskningsresultat från andra sidan Atlanten. Ett delmål med projektet är att få ett grepp om hur användbara de är, genom jämföra de svenska resultaten med vad som har kommit fram i andra länder.
 

En tänkbar och trolig orsak till att det hittills har funnits så lite forskning om en så spännande och viktig del av vården som akutmottagningarna, kan vara att det hittills inte funnits akutspecialister bland läkarna. Men akutsjuksköterskor har funnits länge och eftersom det har blivit allt vanligare att också sjuksköterskor doktorerar och forskar, kan det nu bli vanligare med ”akutforskning”.  AFA Försäkring finansierar ytterligare ett sådant projekt, där forskare i Uppsala studerar patientflödet och arbetet på akuten. 

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!