Självständighet bra för ekonomi och personal

Intraprenad är en driftsform där personal får större ansvar och frihet utan att behöva starta eget. Flera undersökningar visar på positiva effekter av driftsformen.
– Men det krävs att man är en grupp som drar åt samma håll, säger Ulrika Andersson, vårdare på ett gruppboende i Jönköping som drivs på intraprenad.

De senaste tio åren har det på sina håll startats intraprenader. Hanna Johansson och Elina Sarén, som har skrivit en uppsats om detta, definierar intraprenad som att samtliga medarbetare är involverade i verksamhetens mål och resultat. De ansvarar för den egna ekonomin och hur eventuella överskott- och underskott ska hanteras.

De anställda får större ansvar än i traditionell verksamhet, men finns fortfarande kvar inom landstinget eller kommunen.

Alla chefar

Ulrika Andersson arbetar på ett gruppboende för utvecklingsstörda i Jönköping. Deras verksamhet ska omvandlas till intraprenad. Hon och arbetskamraterna har av och till varit utan chef. Under dessa perioder har de fått sköta en hel del chefssysslor själva. Nu har de fått mandat att vara chefer själva – allihop. De ska själva ta hand om personalfrågor och budgeten.

– Vi tar an oss olika ansvarsområden två och två.

Ulrika Andersson ser bara positivt på förändringen. 

– Vi är redan vana att ta stort ansvar. Fördelen är att vi nu slipper ett beslutsled. Det gör att det går fortare att ta beslut och vi blir mer flexibla.

Ulrika Andersson är säker på att det nya sättet att driva verksamheten kommer att gynna de fem personer med utvecklingsstörning som bor på gruppboendet.

– Vi kan ta som exempel att någon av dem vill åka på en semesterresa. Då kan vi själva ta beslut om att ordna med det och spara in på någonting annat.

Lyckat resultat

Det kommer att dröja ett tag innan det går att säga något om utfallet i Jönköping, men undersökningar från andra håll talar för att intraprenader är bra. Hanna Johansson och Elina Sarén har tittat på intraprenader i kommunerna Eksjö, Umeå och Örebro och i regionen Västra Götaland. 

Deras slutsatser är att det både ger effektivare verksamhet och attraktivare arbeten för personalen. Intraprenaden kan också ha en positiv effekt för hela organisationen. I uppsatsen skriver de att i Umeå har intraprenaderna skapat ett allmänt förändringstryck och intresse för att rationalisera och spara pengar.

Uppsatsskrivarna tror att fler skulle vilja driva verksamhet på intraprenad om de visste att möjligheten fanns. Men en förutsättning för att det ska bli bra är att hela arbetsgruppen vill det. Ulrika Andersson tror också att det krävs en samstämmighet.

– Man måste dra åt samma håll, säger hon.

För Ulrika Andersson och arbetskamraterna är samstämmighet kanske extra viktigt eftersom de har valt att inte låta någon i gruppen vara chef. En intraprenad behöver inte vara organiserad så, men Hanna Johansson och Elina Sarén skriver i sin uppsats att de tror att delat ledarskap ger en bättre grund för att lyckas. 

Inte för att tjäna pengar

En viktig skillnad mellan en intreprenad och en entreprenad är pengarna. Entreprenören tar en större ekonomisk risk, men har också möjlighet att tjäna mer pengar.

Intraprenören har sin lön som vanligt. En risk som kan finnas är att intraprenören ger mer av sig själv och sin tid än en vanlig anställd. I Björn Westlunds uppsats om ett bibliotek som lagts ut på intreprenad säger den intervjuade kulturchefen att denna driftsform kan utnyttjas för att få ner kostnader.

Om budgeten minskar vill personalen ändå ha en lika bra verksamhet och man känner sig tvingade att arbeta hårdare. Det kan personal i vanlig verksamhet också känna, men här kan trycket bli ännu starkare eftersom ansvaret för verksamheten är större. 

Ulrika Andersson tror inte att hennes arbetssituation kommer att försämras av intraprenaden.

– Vi har fått lite mer resurser för att klara det extra ansvaret som vi nu tar på oss. Det är bra för annars skulle vi få mindre tid för brukarna. Det vill vi inte. Det är ju för dem vi gör det här.