Risk för fler lektionstimmar för lärare

Mängden undervisning är en stor arbetsmiljöfråga för lärare. Men skolledare kan själva bestämma att lärare ska ha fler undervisningstimmar, visar en ny dom från Arbetsdomstolen.
– Risken finns att lärarna blir ännu mer pressade än tidigare, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.

Många lärare upplever att arbetet i skolan blir mer och mer pressande. I vissa undersökningar säger omkring hälften av de tillfrågade att de alltid eller ofta känner sig stressade av jobbet.
En rad nya arbetsuppgifter, som många gånger innebär ökad administration och dokumentation av elever, har tillkommit på senare år – ofta utan att något annat tagits bort.

De många sociala kontakterna kan också bli en stressfaktor, precis som i andra ”människotäta” jobb. Varje ny undervisningsgrupp innebär nya elever, som läraren ska bygga upp en relation till, undervisa och bedöma. På många skolor har dessutom stödresurserna, i form av till exempel kuratorer och speciallärare, minskat.

Mot den bakgrunden har frågan om hur stor andel undervisning lärare ska ha i sitt arbete varit het i många år. En ny dom från Arbetsdomstolen, AD, visar nu att kollektivavtalet inte innebär den begränsning som fackförbunden, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund, hade hoppats på.

Handlar om kvalitet

Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, är oroad. Skolan står inför stora reformer och stora utmaningar, där lärarna har en nyckelroll. Arbetsbelastningen och arbetsmiljön är viktiga faktorer.

– Allt handlar om att höja kvaliteten. Yrket måste bli så attraktivt att det är intressant för de riktiga toppstudenterna. Nu har yrkets attraktivitet i stället fått ytterligare en törn, säger hon.

Domen handlar om en grundskola i Sollentuna, där rektorn för ett par år sedan beslöt att öka lärarnas undervisning med i genomsnitt 73 timmar per läsår (från 624 till 697 timmar per läsår). Avsikten var att få skolans ekonomi i balans. Fackförbunden menade att ökningen var ett brott mot kollektivavtalet för kommunanställda lärare.

Det finns visserligen inte finns några siffror i avtalet som rör undervisningstiden. Dem tog parterna bort redan på 1990-talet, i en strävan att modernisera skolans organisation. Men avsikten var inte att arbetsgivarna ensidigt skulle kunna öka undervisningen för lärarkollektivet, argumenterade facken i domstolen.

Ingen formell övre gräns

AD går dock på Sollentuna kommuns linje. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet och bestämmer därmed vad lärarna ska göra inom den reglerade arbetstiden (drygt en femtedel av lärarnas arbetstid är oreglerad så kallad förtroendetid, som de själva förfogar över). Det finns alltså ingen formell gräns för just undervisningen.

En annan sak är att en arbetsgivare, av såväl arbetsmiljö- som allmänna lämplighetsskäl, inte kan öka undervisningsskyldigheten hur mycket som helst inom den reglerade arbetstiden, konstaterar domstolen vidare.

Följden av domen kan bli att undervisningstiden ökar på många skolor, tror Eva-Lis Sirén. Men för att arbetsbelastningen ska bli rimlig bör antalet undervisningstimmar variera, menar hon, beroende på till exempel vilket ämne det gäller, hur elevgruppen ser ut, vilken kompetens läraren har och vilka andra uppgifter som hon eller han ansvarar för.

– Vi hoppas förstås att kloka skolledningar kommer överens med lärarna om arbetsuppgifterna på skolan, säger Eva-Lis Sirén.

Ute i skolorna kommer arbetsmiljöreglerna spela en viktigare roll i framtiden, menar hon.

– Arbetsmiljölagen är stark och vi kommer tydligare att använda oss av den när det behövs. Det blir också viktigt att ha arbetstidsscheman, som visar gränserna för arbetstiden. Lärare har så höga ambitioner. Många måste bli noggrannare med att själva sätta gränser och säga ifrån när uppgifterna inte ryms inom arbetstiden.

SKL välkomnar domen

Att rensa upp i den administrativa börda som staten har lagt på lärarna, är också viktigt för ett hållbart arbetsliv, menar Eva-Lis Sirén.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är inne på samma tankegång. Lärares arbetstid bör användas till det de är utbildade för, nämligen undervisning, säger Agneta Jöhnk, avdelningsdirektör för SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik, i ett pressmeddelande. Tiden borde inte tas upp av diverse rapporteringsskyldigheter som staten har ålagt lärare och kommuner för att kunna detaljkontrollera olika delar av verksamheten.

Arbetsgivarsidan välkomnar domen från AD och konstaterar i sin kommentar att den visar att SKL och kommunerna har tolkat avtalet rätt. Arbetsgivarna har hela tiden haft uppfattningen att det är rektor som leder och fördelar arbetet i skolan. Vid planeringen av läraruppdraget ska hänsyn tas till elevernas och verksamhetens behov, arbetstagarnas individuella förutsättningar och arbetsmiljön, skriver SKL.

För en enskild lärare kan det betyda att andelen undervisning ökar eller minskar från ett år till ett annat och att olika lärare undervisar olika stor andel av sin reglerade arbetstid.

– Nu sätter vi punkt för tvisterna om arbetstid och lägger detta bakom oss. Vi kan istället gemensamt fokusera på skolans verkliga utmaningar, säger Agneta Jöhnk i pressmeddelandet.

Domen får principiell betydelse, eftersom den besvarat en fråga som arbetsgivare och fack på lokal och central nivå så länge har haft olika uppfattning om. Sju liknande mål står på kö för att avgöras i Arbetsdomstolen, men kommer nu inte att prövas. Dessutom finns, enligt Sveriges Kommuner och Landsting, ett tjugotal tvister runt om i landet som rör samma tema.