Rektorer hinner inte göra sitt jobb

Rektorer är en yrkesgrupp med krav från flera håll. Nu får de kritik från skolinspektionen för att inte sköta sitt ledarskap.

Rektorerna måste bli bättre på att leda det pedagogiska arbetet på skolorna. De måste besöka lärarnas undervisning oftare, följa upp och utvärdera deras arbete. De måste se till att lärarna får bättre kompetensutveckling och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet både för sociala mål och kunskapsmål.

Den svidande kritiken ger skolinspektionen efter att ha granskat 30 grundskolor i åtta kommuner och två huvudmän för fristående skolor runtom i landet.

Skolledarna försvarar sig

Nu försvarar sig skolledarna genom sina organisationer.

– Att det pedagogiska ledarskapet brister är säkert korrekt, säger Lars Flodin, ordförande för Sveriges skolledarförbund. Men jag efterlyser en analys om orsakerna och vad man kan göra åt det.

Agneta Cederblom, ordförande i Lärarförbundets skolledarförening, menar i ett uttalande att de administrativa uppgifterna ofta står i vägen för att rektorerna ska hinna vara fullgoda pedagogiska ledare.

Rektorerna är ofta hårt trängda från flera håll. Det visar flera undersökningar de senaste åren.

Hinner inte med 

Våren 2009 publicerade Lärarförbundet en undersökning där de frågade tusen skolledare om hur de använde sin arbetstid. Undersökningen visade bland annat att:

• Sex av tio skolledare arbetade mer än 45 timmar i veckan. 
• Över hälften tyckte inte de hann med de många uppdrag de hade.
• Närmare hälften ägnade upp till 60 procent av sin arbetstid åt administrativa uppgifter som ekonomi och personaladministration.
• Tre fjärdedelar av de tillfrågade ägnade 40 procent eller mindre av sin arbetstid åt det pedagogiska uppdraget som skolledare.

SCB publicerade för ett år sedan en undersökning om chefers arbetssituation, gjord för TCO:s räkning. Den visade att skolledarna har personalansvar för flest medarbetare och minst möjlighet att påverka den egna organisationen.

Kommunal verksamhet 

Dubbelkommando – så kallar Magnus Thor, rektor på Ekholmsskolan i Linköping, skolledarnas uppdrag i grundskolorna. Skolan är en kommunal verksamhet men med både ett nationellt och kommunalt uppdrag.

Ekholmsskolan är en av de skolor som granskats och fått kritik av skolinspektionen. Magnus Thor har jobbat på Ekholmsskolan sedan augusti i år, men tidigare varit rektor i tio år i en annan kommun.

– Jag tycker nog att rektorns roll har tryckts neråt i den kommunala organisationen, säger han. Vi har väldigt många uppdrag och liten möjlighet att delegera. Och det är många instanser som talar om för oss vad vi ska göra.

Många arbetsuppgifter

Det gäller att ha en långsiktig planering, annars hotar de kortsiktiga dagliga uppgifterna att ta över, menar han. Han ger några exempel på mängden arbetsuppgifter: medarbetarsamtal, utvecklingssamtal och lönesättning, budgetplanering, underskrift av fakturor, godkännande av inventarier som ska köpas in, MBL, skyddsfrågor, fastighetsfrågor, beslut om särskilda undervisningsgrupper och anpassad studiegång för vissa elever.

Utöver detta tillkommer det övergripande pedagogiska uppdraget att utveckla undervisning och stötta lärarna i deras kompetensutveckling. Linköpings kommun och Skolverket har också gett skolan i uppdrag att delta i flera utvecklingsprojekt om bland annat matematik och skapande skola.

– Det är projekt som i sig är bra. Men de tar tid att organisera, säger Magnus Thor.

En del av lösningen, tycker han, vore att rektorer gavs större möjlighet att delegera arbetsuppgifter med beslutsrätt. Det är något som kan bli möjligt med den nya skollag som träder i kraft höstterminen 2011.

– Den enskilda skolan har en ganska platt organisation. Den nya skollagen öppnar för att lyfta upp rektorns roll så att de kan ha mer underställd personal, säger han.