Privat vårdanställda är nöjda med jobbet
Publicerat:18 september 2009
Författare:Michael Nyhaga
Anställda i privata vårdföretag är mer nöjda med sin fysiska arbetsmiljö och upplever mindre krav än landstings- och kommunanställda. De är också mer tillfreds med lönen och ledningens utvecklingsförmåga.
Uppgifterna kommer från årets Jobbhälsobarometer, en undersökning som genomförs varje år av Svensk Företagshälsovård och Svenskt Kvalitetsindex. Drygt 850 personer som arbetar med vård och omsorg inom kommuner, landsting och privata företag har intervjuats.
Över hälften av de privatanställda anser att deras arbetsplats är en plats de verkligen vill jobba på, något färre offentliganställda håller med om det.
– Medarbetare i privata företag är nöjdare på alla plan. Det kan bero på att konkurrensen i vården är starkare och att företagen nu erbjuder bättre villkor och högre löner för att locka rätt personal, säger Hans Dahlgren, näringspolitisk chef på branschorganisationen Vårdföretagarna i en presskommentar.
– Vi använder det här instrumentet själva, men vår uppfattning är att vi har nöjda och engagerade medarbetare, säger Britt-Inger Kajnäs, chef för arbetslivssektionen på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
Hon betonar också att undersökningen visar att medarbetare i offentlig sektor är något mer motiverade och stolta över sitt jobb än privatanställda.
– Vi upplever att vi har ett erkännande från våra medarbetare, säger hon.
Svårt att jämföra
En förklaring till att vårdanställda uppger att de har bättre fysisk arbetsmiljö kan vara att man uppfattar den frågan som att den handlar om arbetsplatsens fysiska utformning, och privatanställda arbetar oftare inom nystartad verksamhet med nya lokaler och instrument.
Skillnaderna i nöjdhet när det gäller ledningens förmåga att utveckla verksamheten beror, hävdar Britt-Inger Kajnäs, på att man jämför äpplen med päron.
– Vi har en politisk ledningsnivå och det ökar komplexiteten. Våra medarbetare har inte alltid kontakt med alla nivåer i verksamheten, därför kan de få svårare att bedöma ledningsarbetet längre bort. Vi får inte det här utfallet i undersökningar av linjechefers engagemang, säger hon.
Samtidigt med Jobbhälsobarometern visar nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, att avkastningen för sjukvårdsföretagen år 2007 var nästan dubbelt så hög som för det svenska genomsnittsföretaget. Utbildnings- och omsorgsföretag hade också bättre avkastning än andra företag i snitt.
Stora skillnader över landet
En granskning som DN ekonomi gjort visar att de fem största vårdbolagen fick en vinst på tre miljarder förra året. Tidningen har också lyft fram att en del av vinsterna via riskkapitalbolag försvinner utomlands till skatteparadis.
Hans Dahlgren svarar på debattsajten Newsmill att DN enbart fokuserat på fem vinstdrivande svenska vårdföretag av totalt 14.000 och att vinstmarginalerna snarast är ett kvitto på framgång som borde välkomnas – eftersom, hävdar han, vårdföretagen får bättre betyg än den offentliga vården av medarbetare och patienter.
Enligt senaste årsstatistiken köpte, enligt SCB, kommunerna utbildningstjänster för 14 miljarder från privata företag och vård- och omsorgstjänster för ytterligare 17 miljarder. Landstingen köpte hälso- och sjukvårdstjänster för 15 miljarder från företag.
Mest tjänster köpte kommuner och landsting i Stockholm, minst landstingen och kommunerna i Norrbotten.