"P-bot" för brott mot AML?Facken och SKL kritiska - från varsitt håll

Gemensamt för p-böter och arbetsmiljösanktioner är att de kan dömas ut direkt av en myndighet, istället för att frågan måste gå en lång, tidsödande gång via åklagare och domstol. ”En bättre arbetsmiljö genom effektivare sanktioner” är också det optimistiska namnet på utredningen om sanktioner för brott mot arbetsmiljölagen – oftare kallad sanktionsutredningen.

Det här är inte ett helt enkelt område! Det finns flera sorters brott och flera sorters straff när det gäller arbetsmiljö. Den typ av arbetsmiljöbrott som handlar om att någon har kommit till skada finns reglerad i brottsbalken, inte Arbetsmiljölagen,  och dessa brott omfattas inte av utredningens förslag till förändringar.

Möjlighet att åtala ersätts med föreläggande och sanktioner

Det som Arbetsmiljölagen handlar om är först och främst att beskriva hur man på arbetsplatserna ska arbeta med arbetsmiljön, för att hindra att någon kommer till skada på jobbet. Lagen innehåller också en del konkreta förbud. Genom att bryta mot Arbetsmiljölagen kan en arbetsgivare utsätta sina anställda för risker i arbetsmiljön, direkt eller på sikt.

Arbetsmiljöverket kompletterar lagen med ett antal föreskrifter. Verket inspekterar att man på arbetsplatserna gör som lagen och föreskrifterna säger. När verket hittar något fel, utfärdar man ett föreläggande eller ett förbud. Och om arbetsgivare struntar i dessa, har verket idag två maktmedel.

• Få de lagtrotsande åtalade och dömda i domstol för lagbrott.

• Koppla föreläggande och förbud till ett vite, som är en avgift som man får betala om man inte följer myndigheters beslut.  En domstol avgör om vitet ska dömas ut.

Det finns redan nu ett tredje maktmedel: sanktionsavgifter som kan utdömas mot ett pågående brott. Sanktionsavgift är alltså också en ekonomisk bestraffning, precis som vitet. Men till skillnad från vitet kan Arbetsmiljöverket utdöma sanktionsavgifter direkt, utan att ge den chans till att vidta åtgärder, som arbetsgivare får vid ett vite. Hittills har sanktionsavgifter bara omfattat två föreskrifter – om anmälan om rivning av asbest och besiktning av tryckärl.

Det som utredningen föreslår nu är att man avkriminaliserar brott mot Arbetsmiljölagen. Det innebär i princip att man avskaffar det första maktmedlet (med fyra speciella undantag, se faktaruta i slutet av artikeln). Ett skäl för att avkriminalisera är att domstolsvägen ändå inte har varit något som verket har använt i någon större omfattning. Antalet fällande domar var fram till 2009 få, men de har ökat de sista åren i samband med särskilda satsningar.

Istället för åtalsvapnet ska Arbetsmiljöverket få använda sanktionsavgifter mycket mer - men det vanligaste blir även fortsättningsvis föreläggande med vite.  De nya sanktionerna ska enligt förslaget kunna vara från en tusenlapp till en miljon kronor. Om arbetsgivarna inte accepterar en påförd sanktionsavgift, kan de få den prövad i domstol. Det fungerar på samma sätt som om du får p-böter och inte tycker att du har parkerat fel. Då kan du få din parkering bedömd av en domstol. 

SKL vill mildra konsekvenserna för arbetsgivarna

Ragnar Kristensson är arbetsmiljöjurist på SKL, med gedigen tidigare erfarenhet som både facklig jurist på Läkarförbundet och jurist på Arbetsmiljöverket. Han är för förslaget att, i stort sett, avkriminalisera brotten mot arbetsmiljölagen. I likhet med utredarna framhåller han att det blir snabbare och effektivare.  Han tycker också att mycket av det som idag bestraffas på det ena eller andra sättet har mer en karaktär av ordningsförseelse, typ felparkering, än ett verkligt brott.

SKL vill gå längre än utredningen i två fall, när det gäller att mildra konsekvenserna för arbetsgivare som inte följer arbetsmiljölagen, berättar han.

Den ena frågan gäller undantaget att det ska gå att åtala de som inte anmäler tillbud olyckor och tillbud.

– Vi tycker absolut att kommuner alltid ska anmäla olyckor och tillbud. Men vi menar att det är luddigt vad som är ett allvarligt tillbud. Vi har bett om tydliggörande men det har vi inte fått och det är väldigt osäkert vad det är som gäller, säger han. Därför tycker  vi inte heller att det ska vara sanktionsbelagt.

Han berättar om ett fall från förra året: en studierektor polisanmälde att en elev som blivit hotad och misshandlad av andra elever – men studierektorn blev sen själv dömd i domstol, för att han inte samtidigt hade rapporterade händelsen till Arbetsmiljöverket.  Detta är inte en rimlig påföljd, enligt SKL.

Den andra frågan där SKL och arbetsgivareorganisationer vill ha en uppmjukning, handlar om det som på juristspråk kallas ”strikt ansvar”.

– Utredningen föreslår att sanktionsavgifter ska drabba arbetsgivare, även om man inte kan påvisa att arbetsgivaren haft ett uppsåt och handlat vårdslöst. Men om det är de anställda som bryter mot bestämmelser, ska inte arbetsgivarna kunna ådömas sanktionsavgift för detta, säger Ragnar Kristensen.

Efterlyses: fler råd och färre lagkrockar

SKL kritiserar i sitt remissvar till utredningen också att Arbetsmiljöverket får för många stolar att sitta på samtidigt, genom att man både kan komma med förelägganden och utdöma sanktioner.  Men SKL kommer inte med något förslag om hur man skulle göra i stället.

I sitt remissvar betonar SKL att arbetsgivarna i kommuner och landsting vill åstadkomma goda arbetsförhållanden för sina anställda, genom det systematiska arbetsmiljöarbete som lagen föreskriver, och att man efterlyser mer stöd av Arbetsmiljöverket i det arbetet, i form av stöd och information.

– Inom vår sektor hade vi förra året 4.000 inspektioner av Arbetsmiljöverket. Det ledde till 1.330 inspektionsmeddelanden, alltså påpekanden, men bara 141 förelägganden där verket hotade med vite. Och i bara fyra fall utdömdes vite, för ett landsting och tre kommuner. Det tycker jag säger något om att sektorns arbetsgivare är angelägna om att göra rätt när det gäller arbetsmiljön, säger Ragnar Kristensson.

SKL tar också fram en gammal käpphäst i sitt remissvar, genom att kräva att lagstiftarna måste lösa de problem som uppkommer när arbetsmiljölagen krockar mot socialtjänstlagen.  Det kan exempelvis handla om att en medborgares rätt till hemtjänst krockar med en anställds rätt till en giftfri (läs: rökfri) arbetsplats.

Facklig oro för försvagning av arbetsmiljölagen

Saco, TCO och LO menar att när det gäller brott mot de delar av arbetsmiljölagen som handlar om regler av administrativ karaktär, så passar direkta sanktionsavgifter passar bättre än vägen via domstol. Men de menar att man bör behålla möjligheten att föra en tredskande arbetsgivare inför skranket, när det gäller exempelvis sådant som att använda cancerframkallande ämnen, förbjudna arbetsmetoder eller livsfarliga redskap. I privata sektorn finns det arbetsgivare som i praktiken konkurrerar med sämre arbetsmiljö och de lägre kostnader som detta medför. Detta berör indirekt även kommuner och landsting, som köpare av varor och tjänster.

Enligt facken har hot om straff en klar förebyggande effekt. Att hamna i straffregistret smäller högre juridiskt och skadar anseendet mer för en privatperson, jämfört med att drabbas av p-böter. Detta kan få alla arbetsgivare att tidigare ta sig samman i en arbetsmiljöfråga – kanske efter ett påpekande från facket om vad som annars kan bli konsekvensen.

LO påpekar att utredningen helt missat att utreda den preventiva effekten av att straffbelägga överträdelser mot arbetsmiljölagen.  Och utredningen har heller inte utrett vad det betyder för skyddet mot ”visselblåsare” i privata sektorn, det vill säga personer som slår larm om missförhållanden. Företag kan idag inte avskeda visslare som påtalar ett brott i företaget, så länge det påtalade brottet kan straffas med böter eller fängelse, skriver LO i sitt remissvar. Men hur blir det när brott mot arbetsmiljölagen inte blir åtalbara?

Både LO och TCO skriver i sina remissvar att det kan innebära en försvagning av arbetsmiljölagen att nästan helt avkriminalisera den.  Det finns en risk att många uppfattar avkriminaliseringen som att samhället signalerar att det inte är så viktigt hur arbetsmiljön ser ut och arbetsmiljöarbetet fungerar.  Därför bör Arbetsmiljöverket kunna anmäla arbetsgivare till åtal i speciella fall, som i upprepade fall. Dessutom anser TCO att fackförbunden bör ha rätt att kräva skadestånd i domstol även när det gäller brott mot arbetsmiljölagen.

Regeringen ska nu gå igenom dessa och alla andra remissvar och tar under det närmaste halvåret ställning till om man går vidare med utredningsförslaget och skriver om arbetsmiljölagen – med eller utan de ändringar som remissinstanserna har föreslagit.  

Fakta/ Fyra brott som inte blir avkriminaliserade

Sanktionsutredningen föreslår fyra undantag från avkriminaliseringen  Dessa brott mot arbetsmiljölagen ska fortfarande vara åtalbara: anmälan av allvarligt olycksfall, när någon ljugit för Arbetsmiljöverket, när man tagit bort skyddsanordning, när man brutit mot regler om arbete före 16 års ålder, och när man brutit mot regler om minderåriga i farligt arbete.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!