Kristianstads sjukhus har bland annat skapat ett system med systeravdelningar för patienter som inte får plats på den avdelning de egentligen skulle läggas in på.
Bild: Sari Gustafsson
Överbeläggningarna försvannNu häver Arbetsmiljöverket sitt hot om vite
Publicerat:21 oktober 2011
Författare:Åsa Hammar
Centralsjukhuset i Kristianstad har fått bukt med de ständiga överbeläggningarna av patienter. Några av knepen är fler dagoperationer, en grundbeläggning med färre patienter och lättanvända skriftliga riskbedömningar för personalen.
– Vi har jobbat ovanligt strukturerat med problemen, säger Johan Cosmo, biträdande sjukhuschef.
I tio år har ett förbud mot överbeläggningar och hot om vite hängt över Centralsjukhuset i Kristianstad. I september i år hävde Arbetsmiljöverket förbudet. De senaste åren har de gjort flera oanmälda inspektioner, som alla visade att sjukhuset klarar att hantera överbeläggningar utan att det blir ett arbetsmiljöproblem.
– Vi har sett att de jobbar aktivt med frågan och tycker nu att förbudet kan hävas, säger Lise-Lotte Hamfelt, arbetsmiljöinspektör i Skåne. Det har varit väldigt positivt att ta del av deras åtgärder.
Den största synliga förändringen är att Centralsjukhuset i Kristianstad omvandlat en stor del av sin kirurgiska slutenvård till öppen dagvård. Vid sju av tio planerade operationer går patienterna numera hem samma dag som de opereras. De som behöver får stanna över natten.
– Jag tror inte något annat akutsjukhus kommit så långt med dagkirurgin som vi, säger Johan Cosmo, biträdande sjukhuschef.
Systeravdelningar hjälper till
Sjukhuset har också under de senaste åren arbetat systematiskt med att få ner det normala antalet inlagda patienter till 90 procent mot tidigare, så att avdelningarna tål en högre beläggning ibland.
Dessutom har sjukhuset skapat ett system med ”systeravdelningar” för de tillfällen då patienter inte får plats på den avdelning de egentligen borde placeras på. På systeravdelningen ska det finnas en viss kompetens för att ta hand om patienter från en viss annan avdelning.
Sjukhuset har också utarbetat nya rutiner för hur man skriver ut patienterna, och de har fått bättre kontakt med primärvård, kommunala äldreboenden och andra instanser i patientens hemkommun som behöver hjälpa till med eftervård.
Sedan ett år tillbaka gör personalen skriftliga riskbedömningar särskilt anpassade för vad som kan hända vid överbeläggningar, efter uppmaning från Arbetsmiljöverket.
Riskbedömningar gör synligt att många drabbas
Riskbedömningarna är utformade så att alla i personalen ska kunna använda dem om det uppstår en situation med överbeläggning. Rapporterna sammanställs och analyseras på avdelningsnivå. Därefter går de vidare till sjukhusets centrala förvaltning. Tanken är att de ska användas för att ytterligare vässa planering och tillgång på vårdplatser vid de olika avdelningarna.
– Riskbedömningarna har varit en viktig del av arbetet med att undvika överbeläggningar. De synliggör att många yrkesgrupper påverkas när det kommer in för många patienter till en avdelning, säger Ann-Britt Borgström, arbetsmiljöcontroller på sjukhuset.
Att det då och då kommer in för många patienter till en sjukhusavdelning kan kanske inte verka vara ett så stort problem utifrån sett. Men om det ständigt är fler patienter än vad avdelningen är bemannad för, och sängarna dessutom placeras för tätt, så får det stora konsekvenser för vårdpersonalen.
Stress och belastningsskador hör till de vanligaste konsekvenserna. I förlängningen hotas också patientsäkerheten. Därför har överbeläggningarna varit en viktig arbetsmiljöfråga på Sveriges akutsjukhus under många år.
Nya utmaningar väntar
I Kristianstad har fack och sjukhusledning jobbat ihop för att hitta lösningar. Malin Tillgren, huvudskyddsombud för Vårdförbundet på Centralsjukhuset i Kristianstad, är nöjd med resultatet.
– Överbeläggningar förekommer ju fortfarande, och det är klart att det innebär en stress, säger hon. Men det går absolut åt rätt håll.
Systemet med systeravdelningar är jättebra, men utbildningen av personalen är inte helt klar än, påpekar hon.
– Och har man inte rätt kunskap för att ta hand om en viss patient, kan det bli så att vårdtiden förlängs också av den orsaken.
Karen Jörgensen, huvudskyddsombud för Kommunal, håller med om att det går åt rätt håll.
– Vår arbetsmiljö har blivit bättre, och det blir ju mycket lättare att jobba med patienterna om man kan arbeta ergonomiskt riktigt, säger hon.
Till nästa år väntar dock nya utmaningar för Centralsjukhuset i Kristianstad. Region Skåne måste spara omkring en och en halv miljard kronor, och det kan påverka också verksamheten på Centralsjukhuset i Kristianstad.