Tyngre jobb i kommunal hemtjänst
Publicerat:08 april 2010
Författare:Louise Hertzberg
Kommunala hemtjänst och privata utförare jobbar inte på lika villkor, visar en jämförelse i en Stockholm. Kommunala hemtjänsten har hand om fler äldre och sjuka brukare. Utredaren Ingela Målqvist tror att bilden är densamma i stora delar av landet.
|
 Foto: Markku Ulander
|
Ingela Målqvist, personalvetare och utredare på Karolinska Institutet, har på uppdrag av Stockholms läns landsting undersökt hemtjänsten i en kommun. Hon har tillsammans med övriga i projektet jämfört förhållanden i hemtjänst utförd i kommunal regi med hemtjänst privat regi. I analysen har ingått att titta på hur styrsystemen påverkar arbetsförhållandena och själva omsorgen.
Analysen gäller en kommun i Stockholm, men resultatet är intressant för den majoritet av landets kommuner som har ett beställar- och utförarsystem i äldreomsorgen. Det vill säga att kommunen beslutar vilka som har rätt till vård och omsorg, men sedan kan utförandet ske i kommunal eller privat regi. Ersättningen till utförarna utgår från de insatser som har gjorts i brukarnas hem.
Analysen visar på stor skillnad i arbetsförhållandena mellan hemtjänstpersonal som är kommunalt anställda och de som arbetar privat. Det här resultatet gäller ju bara för en kommun men Ingela Målqvist och hennes projektgrupp anser att det speglar situationen i en stor del av Sverige. Hon skriver i rapporten:
”Kartläggningen visade att den kommunala enheten hade äldre och sjukare brukare, vilket kan gälla i många kommuner som går över till beställar- och utförarmodellen. Kommunala enheter kommer att ha många brukare kvar ett antal år framåt som blir äldre och sämre, medan äldre som väljer hemtjänst för första gången ofta inte hunnit bli i behov av hjälp i samma omfattning”.
Duschar lika snabbt
I dagsläget utgår ersättningen från vad som ska göras hos olika personer, inte hur personerna mår, att den som är sjukare kan kräva längre tid än den som är friskare.
- Det finns en norm exempelvis för hur lång tid det tar att duscha en person. Om hemtjänstpersonalen ska ändra på det så är det en svår procedur. Hemtjänstpersonalen ska säga till enhetschefen som i sin tur ska säga till biståndsbedömaren, och så blir personalen den som ska vara ansvarig för att det ska vara mer tid. Istället för hela den proceduren blir det lätt att personalen lägger ned extra tid som de inte får betalt för.
Förutom att det kan ta längre tid hos äldre och sjukare så inträffar det också mer oförutsedda händelser hos dem. Det finns inte heller inlagt i styrsystemet. Det finns inte heller avsatt tid för att personal som har mer krävande brukare kan behöva mer kompetensutveckling och stöd.
Kommunanställda pressade
Undersökningen i Stockholm visar att de kommunalt anställda tyckte att arbetet var mer påfrestande. Nästan alla på den kommunala enheten ansåg att arbetet både var psykiskt och fysiskt påfrestande, på den privata enheten var det drygt hälften. Det var också fler kommunalt anställda som upplevde att arbetet innebar för höga känslomässiga krav.
En anledning till att arbetet frestar på mer för kommunalt anställda kan vara att det är mycket vanligare att man arbetar heltid, menar Ingela Målqvist.
- Men den viktigaste skillnaden är att det är brukare som kräver mer, säger Ingela Målqvist.
I rapporten föreslås en förändring av systemet så att man skiljer på brukare som har lättare fysisk och psykisk ohälsa och de som har mer krävande fysiska eller psykiska sjukdomar, missbruk, demens eller liknande. Genom att ta hänsyn till det i bedömningen och ersättningen kan man redan från början se till att personalen får mer tid på sig hos dessa personer och att det också är tid inlagd för mer stöd åt personalen.
- Om man gör så kan man säkerställa en rimlig arbetsbelastning för personalen.
Personalens välbefinnande är också kopplat till kvaliteten på omsorgen. I rapporten framgår att när personalen upplever att omsorgen är god kvalitet så har det ett samband med deras egen upplevelse av välbefinnande och hälsa.
Fotnot: Utöver Ingela Målqvist har undersköterskan Birgitta Åhman och ekonom Thomas Hejninger arbetat i projektet. Projektet har finansierats av Stockholms läns landsting och AFA Försäkring.