Nytt mätsystem varnar för ohälsa
Publicerat:04 mars 2010
Författare:Åsa Hammar
Ett verktyg som larmar när folk börjar må dåligt på arbetsplatsen. Så kan chefer få stöd för att förebygga och utveckla de anställdas hälsa, hävdar forskaren Johan Larsson.
Arbetsmiljöundersökningar ska numera göras på alla arbetsplatser. De anställda brukar få svara på frågor i en enkät någon gång per år. Men de undersökningarna är ganska trubbiga verktyg, menar Johan Larsson. Han har istället utvecklat ett system som går ut på att den närmaste chefen fokuserar på medarbetarnas hälsa.
Mätningen genomförs en gång i månaden. Det som mäts är egentligen bara två faktorer: dels subjektivt skattad hälsa, alltså hur de anställda själva tycker att de mår, och dels antalet nya sjukfall per anställd. Svaren kan skrivas på papper eller direkt i en dator. Uppgifterna matas in i ett datasystem och bearbetas sedan på gruppnivå.
– Om larmet går så betyder det att något sticker av från det vanliga, säger Johan Larsson. Då måste det finnas en plan för vad man ska göra. Arbetsplatsmöten, enkäter och företagshälsovården är några åtgärder man kan ta till i det läget, för att få veta vad som hänt.
Bara för större grupper
Varningssystemet kan användas i nästan alla typer av organisationer utom de som är för små, menar Johan Larsson.
– Min starka rekommendation är att inte använda det i grupper som är mindre än tio personer. Det ska inte gå att skilja ut enskilda medarbetare, säger han.
Johan Larsson är forskare i kvalitetsteknik på Mittuniversitetet i Östersund. Modellen med varningssystem har han tagit fram inom ramen för sin avhandling om ledarskap, effektivitet, kvalitet och hälsa som han lade fram i förra veckan.
Bättre hälsa på en arbetsplats leder till högre kvalitet och effektivitet för en verksamhet, menar Johan Larsson. Varningssystemet bör kombineras med ett gott ledarskap.
I sin forskning har han studerat vad som utmärker ett sådant ledarskap i elva olika organisationer i privat och offentlig sektor. Fyra av dessa arbetsplatser har varit framgångsrika vad gäller både ledarskap, effektivitet och hälsa hos medarbetarna.
– Det de hade gemensamt var organisationer som präglades av enkelhet och tydlighet, så att människor kunde se helheten och vara med och fatta beslut, säger han.
– Cheferna var bra på att delegera beslut och på att föra en dialog med sina anställda. De var också ute mycket bland de anställda för att prata med dem om verksamheten. En av dem hade till och med avsatt halva sin arbetstid till den arbetsuppgiften.
Svårare i offentlig verksamhet
Ledarna på de studerade arbetsplatserna var också visionärer och hade långsiktiga mål med verksamheten. De jobbade mycket med lärande och arbetsrotation.
En av arbetsplatserna som Johan Larsson studerade var Södersjukhuset i Stockholm. Södersjukhuset fick år 2001 utmärkelsen ”Sveriges bästa arbetsplats” av Alecta. Johan Larsson undersökte inte om det fanns något särskilt som skilde ut dem för att de var offentlig verksamhet. Men generellt sett kan det nog vara svårare att vara chef i en offentlig verksamhet eftersom målen där ofta är otydligare, tror han.
– Det är lätt att fokusera mer på budgeten istället för på vilka mål verksamheten ska ha, säger han. Men budgeten ska ju vara ett verktyg, inte ett mål i sig. Ledarskap är ju att uppfylla organisationens mål. Är målen då otydliga så blir det förstås jättesvårt.
Källa: Leadership for Quality, Effectiveness and Health