Ny IT-teknik i vården påverkar yrkesstatus
Publicerat:24 februari 2011
Författare:Margareta Edling
När ny teknik införs i sjukvården tar de anställda stort ansvar för att inte patienterna ska drabbas, säger forskaren Frida Wikstrand.
– De använder sig själva som buffert för att patienterna inte ska märka att det ibland är kaos.
Det uppstår också ett slags förhandling om teknikens värde och om hur den ska användas.
Frida Wikstrand har studerat införandet av ny teknik och nya informationssystem på några olika arbetsplatser. Hon la nyligen fram sin doktorsavhandling i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. I studien ingår ett elbolag, som gick över till ett nytt affärssystem, och infektions- och akutavdelningarna på ett sjukhus. Där infördes ett nytt datoriserat journalsystem, som även sjuksköterskorna skulle föra journal i.
När förändringar påverkar de dagliga rutinerna uppstår vad Frida Wikstrand kallar en brytpunkt. Gränser mellan yrkesgrupper öppnas upp, arbetsuppgifterna blir tydligare för alla och ansvarsområden kan förskjutas. I det läget blir sjuksköterskornas position omdiskuterad och förhandlad, både av dem själva och i relation till andra yrkesgrupper: Vad innebär det egentligen att vara sjuksköterska? Vad ska man göra och inte göra?
Diskuterade varandras arbete
Hon beskriver hur undersköterskorna såg en chans att ta över vissa kvalificerade arbetsuppgifter, när sjuksköterskorna fick mer att göra. Läkarna å sin sida värdesatte i sina berättelser inte sjuksköterskornas journaler. Det teoretiska inslaget i sjuksköterskearbetet sågs som onödigt, utom då det av något skäl saknades läkaranteckningar om patienter.
– Då blev paradoxalt nog sjuksköterskornas journaler väldigt viktiga, säger Frida Wikstrand.
Sjuksköterskorna i sin tur diskuterade innehållet i läkarnas arbete. De måste bland annat ta ställning till hur de skulle förhålla sig när läkare inte skrivit det de borde i journalsystemet. Täcka upp för doktorn, genom att själva leta rätt på information? Eller låta läkaren ta ansvar för eventuella brister?
Alla intervjuade på sjukhuset såg vinsterna med nya journalsystemet, men de mer erfarna sjuksköterskorna tillskrev journalarbetet ett lägre värde. De höll efter de mer oerfarna, så att de inte skulle ”sitta så mycket vid datorn”.
– De yngre och mer oerfarna sjuksköterskorna tillskrev arbetet i journalsystemet ett högre värde. De kopplade detta arbete till läkarnas praktik, använde en del av läkarnas begrepp och såg det som ett sätt att höja yrkets status.
En rangordning mellan yrkesgrupperna blev också synlig.
– Det handlade både om tillgången på datorer, vilken information man får ta del av och hur mycket tid man har för dokumentation.
Alla i studien hade en föreställning om att äldre har svårare för datorer och nya informationssystemet, berättar Frida Wikstrand. Den bilden hade även de äldre själva, samtidigt som de i praktiken inte hade några särskilda problem att lära sig tekniken.
– De hade alla individuella förklaringar till varför just de inte hade haft något större problem. De konstruerade sig på så sätt som ett undantag i relation till föreställningen.
Viktigt med inflytande
På akutmottagningen blev arbetet vid datorn ett arbetsmiljöproblem för sjuksköterskorna. Systemet passade inte akuten, där en ständig ström av patienter passerar och förbereds för andra avdelningar. När de skrev journaler satt sköterskorna helt synliga vid disken. Runt dem fanns väntande patienter och anhöriga – ibland hotfulla och arga – som inte kunde förstå varför de satt vid datorn i stället för att jobba ”på riktigt”.
– När den nya tekniken inte fungerar ihop med de egna rutinerna känner personalen sig övergiven, säger Frida Wikstrand.
För att minska belastningen och stressen är det viktigt att de som berörs har inflytande över processen då ny teknik införs, menar hon. Likaså att de får utbildning.
Akutsjuksköterskorna fick inte gehör för sina protester förrän läkarna stödde dem! De förhandlingar som sker när ny teknik införs kan kopplas till både kön och klass, konstaterar Frida Wikstrand.