Ny syn på patienten stressar läkarna
Publicerat:12 augusti 2009
Författare:Michael Nyhaga
Synsättet att patienten är en kund gör att läkare ställs inför svåra beslut. Det visar en ny intervjuundersökning.
De senaste årtiondena har sjukvården blivit kundorienterad och nya sätt att styra verksamheten har införts. Patienterna kan välja vårdgivare, läkare och behandling, men också anmäla och överpröva medicinska beslut.
Landstingen har patientnämnder, anmälningarna till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN ökar och patienter hotar oftare med anmälan.
– New public management, den styrform vi undersökt, är ett sätt att få kontroll över de professionella. Det har funnits en ganska stor autonomi bland läkare, lärare och socialarbetare, vilket kan göra att de styrs av egna ideal, säger Eva Bejerot, arbetslivsforskare vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet
Fyra etiska svårigheter
Tillsammans med Wanja Astvik, lektor i arbetslivsvetenskap och psykologi vid Mälardalens högskola, har hon djupintervjuat 17 läkare för att försöka ta reda på hur de upplever och hanterar att kundorienterade styrformer tagit över i vården.
Flera arbetsmiljöundersökningar visar att läkarnas arbetssituation präglas av hög arbetsbelastning och motstridiga krav. Den bilden bekräftas av läkarna i intervjuerna, där främst fyra problem framträder:
- konflikten mellan medicinsk bedömning och kundens (patientens) rätt till service
- rädslan för att bli anmäld
- balansen mellan medicinskt ansvar och betoningen av patientens eget ansvar samt
- konflikten mellan läkaretiken och ekonomiska riktlinjer och ramar.
Alla fyra handlar om att behöva handla i strid med egna normer och värderingar, som att sjukskriva fast det inte är medicinskt motiverat, eller att låta högljudda men friskare patienter gå före i vårdkön.
Söker sig bort
Forskarna ville ta reda på hur läkarna hanterar problemen. Svaren visade att de hade olika strategier: några undvek besvärliga patienter, eller la sig för deras önskemål, andra tog strid för sitt medicinska ställningstagande eller bytte arbetsplats när det blev för besvärligt. Flera av läkarna hanterade de ökade kraven genom att arbeta extra på luncher, kvällar och helger.
– Det handlar mycket om att man försöker ta sig bort från dessa dilemman, säger Eva Bejerot.
Hon menar att de som har klassiska professioner – som läkare, lärare och socialsekreterare – mår dåligt på arbetsmarknaden. De är ofta trötta och har svårt att protestera mot ovälkomna förändringar.
En ny undersökning av styrning i kommuner, där Eva Bejerot bland annat intervjuar socialarbetare och anställda i äldreomsorgen, presenteras i bokform under hösten.