Justititeministern vill öka privatanställdas rätt att slå larm

Många anställda i privata företag inom vård, skola och omsorg är osäkra på om de kan berätta om missförhållanden i verksamheten.

– Så ska det inte vara i vårt samhälle, sa Beatrice Ask i riksdagen.

Alla medborgare har enligt grundlagarna rätt att använda sin yttrandefrihet (meddelarfrihet) utan ingripande från ”det allmänna”. Det ger dem som arbetar i stat, kommun och landsting en stark yttrandefrihet på jobbet, eftersom de är anställda av just ”det allmänna”. De har rätt att till exempel prata med medierna, gå ut med kritik eller göra anmälningar till myndigheter. Arbetsgivaren får inte försöka ta reda på vem som lämnat ut en uppgift eller på något sätt straffa personen.

Även privatanställda får framföra viss kritik, men yttrandefriheten är mycket mer begränsad. Kraven på lojalitet är starkare. Chefer får efterforska uppgiftslämnare och kan till exempel säga upp den som spritt uppgifter som anses ha skadat företaget.

Statlig utredning

Nu ska en statlig utredning se över om det går att stärka skyddet för anställda som slår larm offentligt om missförhållanden i skattefinansierad verksamhet som drivs privat,. Det utlovade justitieminister Beatrice Ask (M) i sitt svar på en fråga från riksdagsledamoten Patrik Björck (S).

Den senaste tidens skandaler har visat hur viktigt det är att också de som arbetar i privat driven vård och omsorg har meddelarfrihet, menade Patrik Björk.

Beatrice Ask höll med om att behovet av insyn och öppenhet har ökat eftersom de privata aktörerna blivit så många. När de anställda är osäkra på vad de vågar säga läggs ett lock på verksamheten.

– Det är inte rimligt.

Det lär dock dröja innan eventuella nya regler är på plats. Direktiven till utredningen ska, enligt ministern, bli klara under våren 2012. Flera socialdemokratiska riksdagsmän oroade sig i debatten över det långa tidsperspektivet.

Frågan diskuterats tidigare

Frågan har redan diskuterats länge. För tio år sedan föreslog till exempel en statlig utredning yttrandefrihet för anställda inom privat vård, skola och omsorg som får bidrag från det allmänna. Men förslagen föll efter stark remisskritik. Riksdagens konstitutionsutskott uppmanade, så sent som i våras, regeringen att utreda frågan om skydd för ”visselblåsare”, som slår larm om missförhållanden.

De som är skeptiska menar bland annat att yttrandefrihet för privatanställda skulle strida mot avtalsfriheten, särskilt rätten att avtala om tystnadsplikt, och riskera att försämra företagens konkurrenskraft.

Beatrice Ask tror inte att offentliganställdas meddelarfrihet kan kopieras till privat verksamhet.

– Det är viktigt att företagen kan skydda företagshemligheter, men det är inte liktydigt med att skydda missförhållanden. Den avgränsningen är något som utredningen måste fundera över, sa hon.

Maria Hansson, ombudsman på Kommunal, välkomnar en utredning.

– De som jobbar inom vård och omsorg ska kunna påpeka när något är tokigt. Det är en garanti för att vårdtagarna får den vård de har rätt till, säger hon.

I dag vågar många inte ens tala med facket om problem som de ser, beskriver Maria Hansson, som hoppas att reglerna blir desamma som i offentlig sektor.

Yttrandefrihet kan förebygga brister i vård och omsorg, menar hon.

– Absolut, det ger en större trygghet om jag vet att jag kan kliva ut och synliggöra problem i tid, innan någon hinner skadas.

Allt tystare på arbetsplatserna

Trots meddelarfriheten i offentlig sektor visar flera undersökningar att arbetsplatserna blir allt tystare. Många anställda är oroliga för att föra fram kritik offentligt. Osäkra anställningsvillkor, hög arbetsbörda och konkurrens om kunder är tänkbara orsaker.

Att visselblåsare kan råka illa ut är en annan möjlig förklaring, tror Maria Hansson.

Ett färskt exempel är undersköterskan Peter Magnusson, som slog larm om vad han såg som rasistiska uttalanden av kolleger på Södertälje sjukhus. Han blev omplacerad inom sjukhuset på grund av samarbetsproblem, i efterdyningarna av konflikten. Arbetsdomstolen, AD, kom fram till att arbetsgivaren inte gjorde fel som flyttade på honom.

Kommunal anser att arbetsgivarens behandling kränkte Peter Magnussons rätt till yttrandefrihet enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Facket har fört fallet till Europadomstolen, men det är inte klart om det kommer att tas upp.

Peter Magnusson utsågs 2010 till Årets visselpipa av organisationen Transparency International, som arbetar mot mutor och korruption. Han delade utmärkelsen med konsulten Karin Törnqvist, som påpekat ekonomiska oegentligheter inom Göteborgs Energi.

Transparency International anser att Sverige behöver förbättra skyddet för anställda som slår larm om missförhållanden, för att leva upp till internationella konventioner. Flera andra länder har på senare tid ändrat sin lagstiftning för att öka skyddet. Norge är ett exempel. Där skyddar nu arbetsmiljölagen yttrandefriheten för alla anställda, oavsett arbetsgivare. Lagen säger också att arbetsgivarna ska ha rutiner, som gör det lättare för medarbetare att påtala brister.

Kollektivavtal om meddelarfrihet på vårdbolaget Capio

Inom hälso- och sjukvårdsföretaget Capio, som bland annat driver S:t Görans sjukhus i Stockholm, finns ett centralt kollektivavtal om meddelarfrihet för de anställda – kanske det enda i sitt slag. Avtalet slår fast att medarbetare har rätt att lämna uppgifter till pressen. Chefer får inte efterforska källor eller särbehandla anställda som trätt fram. Sekretessbelagda uppgifter och företagshemligheter undantas.

Eva Paxlind, kontaktperson för Vårdförbundets medlemmar inom Capio, tycker att avtalet fyller en viktig funktion även om hon inte känner till att någon har använt sig av det än.

– Det är jätteviktigt att det finns. Som medarbetare behöver man inte känna sig orolig om man säger något om den egna arbetsplatsen. Jag vet andra privata vårdgivare som klankar på medarbetare som yttrat sig offentligt.

Eftersom inte alla privata aktörer är beredda att skriva in meddelarfriheten i kollektivavtal, är det bra om lagen ger ett starkare skydd för anställda som säger ifrån offentligt om något är fel, anser Eva Paxlind.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!