Jobbsnack förbättrar arbetsmiljön

– Man säger ofta att det här är en lyx vi inte har råd med. Men man måste ha råd att hjälpa folk att må bra på jobbet och orka jobba sin tid ut, säger Kristian Tilander, konsult som arbetar med reflekterande arbetsplatser och veteran i sammanhanget.

Redan på i mitten av nittiotalet medverkade han som socionom i det så kallade Feedbackprojektet för socialarbetare i Karlstad. Det visade sig att deltagarna i det projektet hade 30 procent färre sjukdagar och stannade längre hos sin arbetsgivare än andra socialarbetare.

Sedan blev Kristian Tilander projektledare för Reflekterande arbetsplatser, ett projekt inom socialtjänsten och skolan som fick stöd av regeringen när ohälsotalen steg i början av 2000-talet. Det blev också lyckat.

– Resultaten hänger ihop med att man hjälper människor att uttrycka vad de tänker, känner och vill. Man styr inte in dem i vissa tankebanor. Att uttrycka sig fritt är ett starkt behov hos oss, förklarar Kristian Tilander.

– I vårt resultatinriktade samhälle blockeras den möjligheten. Man föröker anpassa sig och mår sämre eftersom man inte får utrymme för sin egen person. Det utrymmet återtar man i gruppsamtalen.

Goda resultat i vården

Det finns många liknande metoder och modeller – dialoggrupper, reflekterande arbetsplatser, stresshanteringsgrupper, kollegiala feedbackgrupper – och fördelarna med att helt enkelt prata är slående. På Sachsska barnsjukhuset i Stockholm, där man hade stora arbetsmiljöproblem i början av 2000-talet, bidrog gruppsamtal för läkarna till att vända utvecklingen på arbetsplatsen. Det visade en avhandling av läkaren David Bergman förra året.

Sjuksköterskan Ulla Peterson, som forskat kring samtalsgrupper för vårdanställda, har i en studie visat att gruppsamtal kan förhindra utbrändhet. Ann Fridner, som undersökt den höga självmordsfrekvensen hos kvinnliga läkare, har sett att gruppsamtal har en skyddande effekt.

Men om det är så bra att prata om jobbet i grupp och under arbetstid, varför är det så få som gör det?

– Jag tror att det kolliderar med en ytlig luthersk moral som säger att varje stund på arbetet ska betala sig. Det är utmanande att arbetsgivaren ska betala för tid där man inte kan kräva kortsiktiga resultat. Resultaten är långsiktiga och påverkar inte omedelbart produktionen, säger Kristian Tilander.

Svårt att se vinsten

Ingrid Gårdh, som arbetat med dialoggrupper inom Värmdö kommun, menar att grupperna ofta står och faller med att någon eldsjäl driver dem.

– Cheferna har lite svårt att se vinsten av det här. Det är ett långsiktigt förebyggande arbete, man ska gå ifrån under arbetstid och det kostar. Det handlar förstås om lågkonjunkturen också, men då behövs grupperna desto mer, med den stress som blir på arbetsplatserna, säger hon.

Hon har också fått positiva resultat från utvärderingarna av dialoggrupperna i Värmdö kommun.

– Det blir tillåtet att prata om arbetslivet på samma sätt som man pratar om privatlivet. Många deltagare tyckte att de hade hjälp av det i livet i stort och inte bara på jobbet.

Gruppsamtal på jobbet prövas ofta i form av projekt, som sällan blir stående inslag på arbetsplatsen.

– Man är inställd på att det är för en kort period och för inte alltid en seriös diskussion om resultaten, konstaterar Kristian Tilander.

Undantag finns dock. Ett är socialförvaltningen i Karlstad, där medarbetarna kan välja reflekterande gruppsamtal som en del av friskvårdsprogrammet.

Ett nytt projekt med gruppreflektioner har nyligen startats upp I Lysekils kommun. Lärare och förskollärare ska prata om sin arbetssituation under arbetstid.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!