Inte resurser utifrån behov

Skolverkets undersökning av kommunernas resursfördelning visar bland annat följande:

Det är stor skillnad på hur mycket resurser olika kommuner satsar på skolan.

Det finns ofta ingen analys av hur resurserna fördelas mellan olika skolor i en kommun

Kommunerna tar lite hänsyn till elevernas olika behov när resurserna fördelas

Skolverket menar att det finns starka skäl att fördela mer av resurserna utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund, eftersom det finns ett starkt samband mellan bakgrund och betyg.  Det i bakgrunden som spelar roll är föräldrarnas utbildning, anknytning till arbetsmarknaden, inkomst och om föräldrarna tar emot socialbidrag. Utländsk bakgrund spelar inte någon roll i sig, men om det är många nyanlända invandrare så kan betygen påverkas också av det. Skolverket anser att man måste ta mycket mer hänsyn till detta i resursfördelningen än vad man gör idag.

Låga tillägg

Rapporten visar att en tredjedel av de mest segregerade skolorna inte får några tilläggsresurser, samma sak gäller hälften av förskolorna. I de skolor och förskolor som får tilläggsresurser är det stor variation i extraanslag, men i genomsnitt är tillägget ganska litet: nio procent för grundskolan och fem procent för förskolan.

Lärarförbundets ordförande, Eva-Lis Sirén, tycker att det är bra att Skolverket så tydligt visar hur det ser ut och också tar ställning för en annan resursfördelning.

– En genomtänkt och riktad resursfördelning som utgår från varje skolas vardagssituation är en av de viktigaste förutsättningarna för att alla elever ska ha chans att lyckas, säger Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande.

Skolverkets rapport rör endast förhållandena för eleverna, men Annika Engström, ombudsman på Lärarförbundet, är övertygad om att elevernas bakgrund också påverkar lärarnas arbetsmiljö.

– Jag kan inte luta mig mot någon forskning, men visst är det sannolikt att det blir tyngre att vara lärare om det finns många nyinvandrade och många elever som inte kan få stöd hemifrån i studierna.

Annika Engström menar att det ändå är svårt att driva på för omfördelning av resurser inom kommunerna i dagsläget, så länge som inte kommunerna tillförs mer resurser.

– Nu säger kommunerna upp lärare för att de behöver spara pengar. Då blir det ett ökat tryck även i välmående skolor. Då är det svårt att omfördela.

Höjda krav

Annika Engström menar också att problematiken förstärks av att kraven på skolorna har höjts.

– Tidigare har Skolinspektionen ställt krav på skolorna att eleverna som klarar godkänt ska motsvara riksgenomsnittet, det vill säga 75 procent. Nu har kravet höjts till 100 procent. Det här sker samtidigt som det görs besparingar i skolan. Det skapar verkligen tryck på lärarna, säger Annika Engström.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!