Få vågar visa ilska

Publicerat:11 december 2009

Författare:Cecilia Elander

Taggar: Arbetsförhållande Hjärtsjukdomar Ledarskap och organisation Stress

En studie han nyligen gjort visar att visar att de som håller inne sin ilska mot framför allt chefen löper dubbelt så stor risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Studien är gjort enbart på män, men enligt Töres Theorell är det ännu vanligare att kvinnor inte visar sin ilska på jobbet. Kvinnor som inte gör det har högre sjukskrivning, såväl långtids- som korttidssjukskrivning.

Att människor inte vågar ta upp konflikter eller visa ilska är ett utbrett problem på arbetsplatser, menar Töres Theorell. Det kan antingen handla om personliga svårigheter att hantera konflikter och ilska eller så är det ett organisatoriskt problem på arbetsplatsen.

– Det sistnämnda är att föredra ur åtgärdssynpunkt. Det är lättare att skapa en arbetsmiljö som tillåter och uppmuntrar att man tar upp problem än det är för en individ att förändra djupt rotade mönster.

Ingen har undersökt systematiskt hur detta med att visa ilska på arbetsplatsen har utvecklats, man kan bara spekulera, enligt Töres Theorell. Han går tillbaka till 70-talet då han menar att det fanns en inställning att det var viktigt att ta upp problem och ventilera saker.

– Hur mycket det verkligen gjordes på arbetsplatser är svårt att säga, men det var ändå de idéerna som betonades.

När krisen på 1990-talet kom var det många som blev rädda för att förlora jobbet, vilket bidrog till att man började dra sig för att vara öppet negativ. Det skedde också många omorganisationer och människor blev tystare och mer misstänksamma.

Lönen påverkar

En annan aspekt som också kan ha bidragit till rädsla för att visa ilska eller att ifrågasätta är att utvecklingssamtal har blivit vanligare, menar Töres Theorell. Var man befinner sig i hierarkin på jobbet påverkar också hur man vågar visa ilska.

– Studier visar att det finns tydliga samband mellan inflytande att påverka på jobbet och benägenhet att ta upp problem direkt med någon som man tycker utsätter en på något sätt.

Töres Theorell menar också att det här hänger ihop med att det har blivit vanligare med individuell lönesättning. Det finns en tanke om att den som gör som chefen säger och inte kritiserar har lättare att få lönen höjd. Därför är det många som accepterar vad chefen säger och väljer att hålla tyst även när de känner sig orättvist behandlade eller ogillar något.

– Det finns större risker att drabbas personligen om man sticker ut hakan och lyfter konflikter eller blir arg nuförtiden. Därför väljer människor att hålla tyst.

Belönas efter trevlighet

Gunnar Aronsson, professor i psykologi på Stockholms Universitet, menar att ilska inte är så gångbart i arbetslivet. Därför försöker många hålla tillbaka den. Tystnaden på arbetsplatsen hänger ihop med det här, menar Gunnar Aronsson. Folk är rädda och rädsla bevarar maktstrukturer.

– Man ska avancera och klättra i karriärstrappor. Släpper man loss ilskan och säger sanningar kanske man förstör för sig själv.

En annan sak som gör att vi inte visar ilska är ökad konkurrens, även i offentlig sektor. Det  ställs allt högre krav på trevlighet även i arbetet, inte bara mot kollegor och chefer. I ett mer marknadsanpassat samhälle där exempelvis en elev eller patient kan byta skola eller vårdinrättning gäller det att uppträda så att företaget inte förlorar sina ”kunder”.

– Man belönas efter graden av trevlighet, fast det kanske bara är en yta. Att alltid känna krav på att vara trevlig skapar undertryckt och återhållen ilska och många mår dåligt av det här dubbelspelet.

Gunnar Aronsson tror att det generellt har blivit vanligare med tillbakahållen ilska i arbetslivet jämfört med förr.

– Allt är mer individuellt och man tar det lättare personligare. Förut kunde man kanalisera ut ilskan genom kollektivet.

Vi behöver träna

Kerstin Ljungström, organisationskonsult sedan 40 år, tycker att det är viktigt att poängtera att arbetsklimatet inte bara påverkar allas hälsa, utan också resultatet på jobbet. Om människor känner att det inte är okej med känslor på jobbet är det lätt hänt att man lägger fokus på att överleva i situationen istället för att skapa resultat.

– Om man inte kan ha en öppen kommunikation om det som händer på jobbet är det lätt hänt att man börjar leta efter syndabockar. Så fort man börjar leta problem hittar man ofta fler än vad man tänkt. Dessutom börjar man leta efter vem som orsakat problemen och då ökar risken för mobbning.

Enligt Kerstin Ljungström finns det mycket positiv kraft i ilska och därför är det viktigt att prata om hur man ska hantera starka känslor på jobbet.

– Man måste kunna uttrycka sig, men utan att skrämma skiten ur folk. Vi ska inte kapa vårt känsloregister så att vi bara har något slags lagom mittenläge, men vi ska inte heller bete oss så att vi förstör för andra eller oss själva.

Som det är nu på många arbetsplatser blir de som har starka uttryckssätt sedda som svåra personer och får svårt att nå framgång i arbetslivet.

– Vi måste öva oss på att klara av att folk har starka uttryckssätt. Dock handlar det om kultur och en sådan ändrar man inte i en handvändning.

Tills vi nått dit är Kerstin Ljungströms konkreta råd att fokusera på att lära oss använda ett språk som inte är så hotande och ta upp frågan om hur man ska hantera starka känslouttryck i ett oträngt läge när stämningen är lugn. Diskutera till exempel hur man kan hjälpa varandra om man uppfattar att någon är arg och hur det är okej att visa känslor.

– Det här kräver mod förstås. Om man inte klarar av att ta upp frågan, gå till personalavdelningen eller facket och säg att gruppen behöver hjälp att lyfta frågan.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Då kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev