Elevers tur bedöma lärarna
Publicerat:02 februari 2010
Författare:Åsa Hammar
I Malmö får alla grundskoleelever snart bedöma sina lärare. Beslutet har mötts av blandade känslor bland lärarna. Skolan borde fokusera på elevernas kunskapsinhämtning istället, tycker Lärarnas Riksförbund.
Men läraren Annelie van Lunteren har ingenting emot att bli bedömd.
– Bra att eleverna får säga sitt om undervisningen, tycker hon.
”Min lärare förklarar så att jag förstår.” ”Min lärare hjälper mig att må bra i skolan.” Det är några av ett tiotal påståenden som eleverna i Malmös alla grundskolor snart kommer att få ta ställning till. Under vårterminen 2010 kommer tio hela skolor, en i varje stadsdel, att delta på försök. Det är obligatoriskt för lärarna att delta. Men redan förra våren testades en tidigare modell med 30 frivilliga lärare. Annelie van Lunteren, lärare för årskurserna F till 6 i Möllevångsskolan, hörde till den första gruppen frivilliga.
– Jag hade haft mina sjätteklassare sedan de gick i förskoleklass och kände mig trygg med dem. Därför kändes det helt okej att delta i försöket. Det handlar ju om att hjälpa oss lärare att bli bättre, säger hon.
Anonyma svar
Den första omgången med påståenden som skulle ligga till grund för en bedömning av lärarna skapades av elever och lärare tillsammans under en heldags diskussioner. Därefter genomfördes själva bedömningen i mars 2009 i vars och ens klassrum, med hjälp av enkäter.
Eleverna besvarade enkäten anonymt. De ifyllda enkäterna lades i ett gemensamt kuvert som klassens lärare sedan klistrade igen och skickade till stadskontoret. På stadskontoret sammanställdes svaren till ett genomsnitt av varje klass omdöme om sin lärare, påstående för påstående. De enskilda elevernas svar gick alltså inte att se för läraren. Annelie van Lunteren gick sedan igenom sin klass omdömen om henne.
– Vi diskuterade vad som funkade bra och mindre bra, och jag fick med mig ett par saker att fundera lite mer över under terminens gång, säger hon.
Annelie van Lunteren fick uppskattning för att hon trodde eleverna om att alltid kunna lära sig mer, men kritik för att hon inte gav dem tillräckligt med individuellt beröm och för att hon inte uppmärksammade allt de lärde sig utanför skolan.
– Det var inga stora överraskningar, utom det där att de tyckte att var och en fick för lite beröm. Jag brukar ofta berömma hela klassen för något de varit bra på, men här hade jag tydligen missat något, säger hon.
Alla tycker inte som Annelie van Lunteren. Lärarnas Riksförbund (LR) i Malmö menar att bedömningen är onödig och bara blir ytterligare en arbetsuppgift.
– Elevernas kunskapsresultat sjunker hela tiden i den svenska skolan. Vi borde använda vår tid till att titta på vad eleverna lär sig i skolan istället, säger Bo Sundqvist, kommunombud för LR i Malmö.
Barnen inte mogna
Det finns också en risk att bedömningen rubbar maktbalansen i klassrummet, menar han.
– Barn har ju inte den mognadsnivån. En klass kan gadda ihop sig mot en enskild lärare när ett kritiskt resultat blir känt, säger han.
Att utvärdera sin undervisning ingår redan i läraruppdraget enligt läroplanen från 1994, påpekar Henric Kahlmeter, barn- och ungdomschef i Fosie stadsdelsförvaltning och ansvarig för projektet.
– Det nya här är att vi skapat ett instrument som är gemensamt för alla lärare, med samma grundfrågor och värdeskala. Lärarna kan också lägga in sina egna frågor i systemet, säger han.
Syftet med utvärderingen är att skapa en dialog mellan lärare och elever i klassrummet kring hur läraren bidrar till elevernas lärande, någon gång per år. Resultaten är inte tänkta att spridas till kolleger eller skolledare, något som många varit rädda för.