Privatisering gav sämre trivsel

När St Görans akutsjukhus privatiserades blev sjuksköterskornas arbetstrivsel sämre. Läkare och undersköterskor berördes däremot inte. Det konstaterar forskaren Helena Falkenberg.

St Görans sjukhus privatiserades år 1999. Alla anställda erbjöds att följa med över till det europeiska vårdbolaget Capio. Då hade sjukhuset redan drivits i bolagsform sedan 1994, med landstinget som ägare.

Privatiseringen betydde förstås högre krav på lönsamhet, men innebar i övrigt inga större förändringar som till exempel personalnedskärningar.

Saknade inflytande

Läkarna på St Göran klarade sig bra genom den organisationsförändring som den nya ägarformen innebar. Undersköterskorna också. Men sjuksköterskorna mådde sämre i den nya organisationen.

– Sjuksköterskorna påverkades av förändringen men hade kanske inte tillräckligt med resurser och inflytande för att kunna kompensera för den, säger Helena Falkenberg.

Undersökningen är en del av Helena Falkenbergs doktorsavhandling i psykologi. Den handlar om hur förändringar av driftsformer på tre olika akutsjukhus har påverkat vårdpersonalen. De två andra är Södertälje sjukhus och Danderyds sjukhus. När det gäller St Görans sjukhus har enkäter skickats ut till de anställda före och efter den privatisering som genomförts. Frågorna har handlat om arbetsklimat, trivsel och hälsa.

Lite kunskap om driftsformer

Vad sjuksköterskornas sämre trivsel på St Göran berodde på har inte Helena Falkenberg undersökt. Hon har ändå en teori om vad det kan handla om. 

– Jag har försökt koppla ihop min undersökning med frågan om social status för olika yrkesgrupper. Därför tror jag skillnaderna kan ha med inflytande, delaktighet och tillgång till information att göra, säger hon.

Ändrade driftsförhållanden har blivit vanligare inom den offentliga sektorn i Sverige i takt med krav på effektivisering och ett ökat marknadstänkande.

– Men det har inte forskats särskilt mycket om vad de här förändringarna innebär för de anställda, säger Helena Falkenberg.

Hennes egen avhandling visar hur viktigt det är att i förväg tänka igenom hur olika yrkesgrupper påverkas när en verksamhet ändrar driftsform, menar Helena Falkenberg.

 

Fakta Ändrade driftsformer för svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård har genomgått stora förändringar vad gäller drift och ägande sedan 1990-talet. Från att ha varit en fråga för kommuner och landsting har många privata aktörer kommit in i bilden. Av Sveriges 76 akutsjukhus drivs numera sex stycken av landstingsägda bolag och två av privata sjukvårdsföretag. De flesta vårdföretag är dock mycket små, med en till tio anställda. Det gäller företag som ägnar sig åt sjukgymnastik, rehabilitering, alternativmedicin mm. Endast ett par större företag verkar inom hälso- och sjukvården. Stockholms läns landsting och landstinget i Skåne är de landsting där det finns flest privata aktörer. Ur sammanfattning av forskningsprojekt om ändrade driftsformer för akutsjukhus. Magnus Sverke, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.