Jämför din arbetsmiljö på nätetForskare ger snabbare tillgång till resultat

Till att börja med blir det läkare som kan använda möjligheten att jämföra arbetsmiljö. Det är utifrån ett projekt om läkares arbetsförhållanden som forskare utvecklar ett verktyg, för att praktiker på egen hand ska kunna använda uppgifter från forskningen redan innan forskarna själva har arbetat färdigt. Om verktyget väcker intresse bland forskare och användare, kan det  med tiden bli vanligt att att dela med sig av resultaten på detta sätt.

Det här berättar docent Eva Bejerot på psykologiska institutionen, Stockholms universitet, som tillsammans med professorerna Gunnar Aronsson och Torbjörn Åkerstedt just nu är inne på sluttampen i ett treårigt projekt om läkarnas arbetsmiljö, med stöd från AFA försäkring. De tycker att det är viktigt att deras resultat kommer tillbaka till de yrkesutövare som de har studerat. De är intresserade av om resultaten kan användas lokalt för att förbättra arbetsförhållandena. De vill också öka intresset utanför forskarvärlden för resultaten från forskningsprojekt.

Inom ramen för läkarstudien tog Eva Bejerot fram en första version av rapporteringsverktyget som hon nu i ett nytt projekt börjar vidareutveckla under hösten 2011, med hjälp av ett par unga dataloger från Stockholms universitet (och med stöd av AFA Försäkring även den här gången). Det gäller att utforma rapporteringsverktyget så att det både är lätt att använda för vem som helst – och att praktikerna ska kunna plocka fram precis de uppgifter som är matnyttiga på den egna arbetsplatsen. När verktyget är färdigt ska det gå att spara diagram som bilder som går att skriva ut, eller lägga ut på nätet, på bloggar, nyhetssidor eller Facebook.  Det ska gå att spara tabeller som man kan använda i kalkylprogram.

Inspirerade av SKLs öppna jämförelser

 -Vi har inspirerats av det arbete som Sveriges kommuner och landsting (SKL) lägger ner på öppna jämförelser, där man jämför vårdens kötider och behandlingsresultat, säger Eva Bejerot. När jämförelserna via tidningar, radio och TV når ut till allmänheten, blir det ett tryck att förbättra sig för alla vårdgivare som inte har så bra resultat.

 Den typen av jämförelser av kvalitet, resultat och kostnader är en del av den ledningsfilosofi för offentlig sektor som kallas New public management, där kundtänkande och inspiration från företagsledning är nyckelfaktorer.  Detta har ju haft ett allt större inflytande på förändringar i kommuner och landsting de senaste tjugo åren. En röd tråd i Eva Bejerots forskning är hur New public management har påverkat förhållandena i yrken som i kraft av sina yrkeskunskaper tidigare haft en stark och ganska självständig ställning.

 Sådant som arbetsmiljö har hittills inte hört till det som SKL har tagit upp i sina öppna jämförelser.  Men Eva Bejerot tycker att det vore bra om  man i en och samma bild kan lägga in resultat när det gäller exempelvis såväl kvalitet som stress, så man kan se om det finns några återkommande mönster när det gäller hur arbetsmiljön och verksamheten hänger ihop.   

Krav, kontroll, stöd – och stress

I nära samverkan med Läkarförbundet har forskarna ställt samman en enkät som ett par tusen läkare har svarat på, med frågor om arbetstider, möjligheter till återhämtning och förutsättningar på jobbet för att kunna utveckla sina kunskaper. Och hösten 2011 startar ett nytt, likartat treårsprojekt om lärarna. I bägge fallen kan de när det gäller en del frågor jämföra med resultaten från en stor undersökning 1992 av akademikernas arbetsförhållanden.

Stressforskarna talar om arbetets krav, den anställdes egen kontroll, det vill säga inflytande, och stöd från närmaste chef som tre nyckelfaktorer som avgör hur drabbad av skadlig stress man blir. Även om en hel del analysarbete återstår i läkarstudien kan Eva Bejerot se en hel del tydliga skillnader mellan 1992 och 2010-2011. En av de största förändringarna handlar om stödet från närmaste chef, där finns ett tydligt ras i hur det skattas av läkarna. Kraven var höga redan 1992, medan inflytandet har minskat, om än inte lika mycket som stödet.

För tjugo år sedan var närmaste chef oftast var en äldre kollega. Idag tillhör chefen i vart fjärde fall ett annat yrke. När läkare inte har en äldre kollega som chef minskar också det lärande som är inbyggt i arbetet, visar studien. 

Jämförelser mellan landsting

Svaren på dessa och andra frågor, som ställdes vid bägge tillfällena, går det att jämföra inom olika specialiteter, åldersgrupper, kvinnor-män, i viss mån i olika delar av landet.  Inom andra områden går det inte att jämföra med 1992,  men i gengäld finns då större möjligheter att jämföra dagens situation mellan landsting: hur ser stressen ut hos invärtesmedicinare i Örebro och Gävleborg, till exempel?  

 -Det är viktigt för oss att kunna erbjuda något tillbaka till alla som ställer upp och svarar på våra frågor, säger hon. Alla som genomför undersökningar ser idag en sjunkande vilja hos människor att delta och därför vill vi att deltagarna i våra studier ska kunna använda den nya kunskap som de har medverkat till med sina svar. 

Hon menar att det oftast tar lång tid för forskningsresultat att komma ut till praktikerna på arbetsplatserna. Det beror bland annat på det tidskrävande systemet att publicera resultat i internationella vetenskapliga tidskrifter, något som är viktigt för forskarna för att få meriter som de behöver i konkurrensen om forskningsmedel och tjänster.  Men det går att dela med sig av många data från studier, utan att det krockar med möjligheterna att bli publicerade. 

-Om vi exempelvis inte ger ut resultaten för samtliga läkare, utan bara för undergrupper, som varje landstings läkare eller olika medicinska specialiteter, blir det mindre problem för oss. Och så fort vi blivit publicerade kan vi släppa mer data.  Vi arbetar också med att skriva in förklaringar, så att praktiker får hjälp att tolka resultaten. 

Rörelser för öppenhet

Det är inte bara praktiker på arbetsplatserna som ska få tillgång till forskarnas data med hjälp av det nya rapporteringsverktyget, utan även andra forskare som kan använda dem för andra typer av analys än de som de ursprungligen samlats in för. På så sätt kommer enkätsvaren till större nytta. Men detta måste naturligtvis ske i dialog med dem som utvecklar etiska riktlionjer för forsknignen och det kommer att ta tid att hitta former för detta, förklarar Eva Bejerot.

Denna öppenhet är en ganska omvälvande tanke i forskarvärlden, där man varit van vid att hålla hårt i sina egna data. Men sedan 5-6 år finns något som Eva Bejerot kallar för öppenhetsrörelse bland forskare. Detta påminner om andra rörelser för öppenhet exempelvis när det gäller gratis programvara för datorer som utvecklas gemensamt av många användare, eller gemensamma uppslagsverk på nätet som Wikipedia, som också utvecklas av massor av människor tillsammans.  I öppenhetsrörelsen i forskarvärlden ingår också att publicera sig i vetenskapliga tidskrifter som är gratis att läsa för alla intresserade.

¤ Sunt liv  kommer att lägga ut länk till verktyget så fort detta blir tillgängligt.  

Läs mer om nya forskningsprojekt som fick stöd i juni 2011

Läs tidigare artikel om projektet om läkares arbetsförhållanden: "Ny syn på patienterna stressar läkarna". 

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!