Artiklar om ledarskap och organisation

Chefer måste kunna härbärgera medarbetares känslor och avstå från att visa sina egna, enligt Christer Sandahl.

Cheferna kan lära sig mycket av hur gruppterapi fungerar

Publicerat:24 oktober 2011
Författare:Mats Utbult

-Vi talar sällan om hur vi jobbar ihop, men det borde vi göra, säger professor Christer Sandahl.
Våra känslor på jobbet hänger ihop med våra relationer och hur vi kommunicerar. Känslorna betyder mycket för arbetsresultatet, stress och trivsel. Och chefer måste kunna hantera både de anställdas och sina egna jobbkänslor.  

Om detta forskar Christer Sandahl och tillsammans med två kollegor, Mia von Knorring och Erika Falkenström, har han i år givit ut boken ”Chef med känsla och förnuft – om professionalism och etik i ledarskapet”, som riktar sig till landets 250 000 chefer. Och kanske borde även anställda läsa den, för att få större förståelse för det svåra jobb som chefer har, menar han.

Själv är han från början psykolog, var under 15 år också ledarskapskonsult och urvalspsykolog (i samband med anställningar av nyckelpersoner). Idag sitter han i ledningen vid ett centrum för ledarskap inom vården, inom en institution för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska institutet.

Han hävdar att de största utmaningarna har kommunernas och landstingens chefer. Det gäller inte minst i vård och omsorg med yrkesgrupper som i kraft av sina kunskaper har en stark ställning (läkarna är kanske det främsta exemplet)  - samtidigt som offentliga sektorns chefer ofta har lägre status och mindre stöd än vad privatanställda chefer har.

Härbärgera svåra känslor

Christer Sandahl odlar två forskningsområden parallellt:  hur gruppterapi fungerar - och hur man kan utveckla chefers ledarskap, särskilt inom vård och omsorg. Han ser stora likheter mellan att leda på jobbet och leda gruppterapi och han använder sin kunskap från psykoterapiforskningen när han utvecklar former för chefer att utveckla sitt ledarskap.
– I bägge fallen måste ledare klara av att härbärgera svåra känslor som gruppen, arbetsgruppen eller terapigruppen, inte kan ta hand om just nu, säger han. Ibland kan man säga att ledarna komposterar känslor, tills deltagarna i grupperna klarar av dem. 
 – Det här betyder att ledare, som vill lyckas, inte själva alltid kan reagera spontant och visa sina egna känslor.  De får stå ut med att bli kritiserade och ifrågasatta – och ibland också idealiserade. Känslorna får de hålla för sig själva, i förhållande till gruppen. Men de behöver ha någonstans där de kan prata om både känslor och erfarenheter.

Ett andningshål där de kan stanna upp och reflektera

För gruppterapiledare har det alltid varit självklart att ha en handledare, en erfaren psykolog att tala med om sitt arbete. Chefer kan anlita konsulter, coacher och mentorer. Men det kan vara både billigare och bättre att tala med likar.

Som ett led i sin forskning har Christer Sandahl sedan början av 2000-talet samlat chefer inom kommuner och landsting i grupper om 7-8 personer, som träffas med en professionell samtalsledare under en halvdag tio-tolv gånger om året. Cheferna får tid att reflektera i gruppen. De berättar för varandra om sitt arbete, om problem och utmaningar, vad de gör och hur de reagerar – och får gensvar och synpunkter från de andra cheferna.  Tillsammans utformar gruppen en handlingsplan för varje deltagare, som en läxa att genomföra till nästa gång då alla rapporterar hur det gick.

- Enkäter med deltagarna visar att de är glada och tacksamma för att  de i grupperna får ett andningshål där de kan stanna upp och för en gångs skull ta sig tid att tänka igenom sitt arbete, säger Christer Sandahl.  Två av tre säger att de genom att delta i grupperna får ett bättre självförtroende, är mindre stressade och tryggare i sin roll.

Cheferna märker alltså skillnad – men gör deras medarbetare det också? Detta är frågan för ett forskningsprojekt som Christer Sandahl leder.  Efter ett drygt år sedan starten i september 2010 börjar de nu få in data från arbetsmiljöenkäter ute i chefernas verksamheter, som fått specialanpassade frågor som handlar om hur chefer som deltar i sådana här grupper påverkar arbetsmiljön på jobbet.

 – Man kan tycka att det vore konstigt om det inte märktes på arbetsplatsen när chefen blev tryggare och mindre stressad. Men innan vi kan säga hur det verkligen är, återstår ytterligare studier och analyser av resultaten, säger Christer Sandahl.

Projektet, ”Effekter av ledarutveckling inom hälso- och sjukvården”, omfattar totalt 240 chefer inom Stockholms läns landsting och pågår fram till slutet av 2013. Forskningen finansieras av AFA Försäkring.

Se sig själv som ett instrument

För gruppterapiledaren är det förstås självklart att själv ha gått i terapi, utöver grundutbildning och fortbildning inom psykologi. Borde chefen kanske också gå i terapi och få utbildning i psykologi, för att kunna hantera och härbärgera känslorna på jobbet? Nej, ett sådant radikalt recept värjer sig Christer Sandahl mot.

-Men chefer mår bra av att förstå sig själva och att ha en nyfikenhet på sig själva. Man behöver kunna se sig själv som ett instrument, säger han.
 En självkännedom som chefer har särskild nytta av handlar om hur man reagerar på exempelvis förolämpningar och provokationer. Det gör att man är bättre beredd och kan göra valet att hålla inne med sin reaktion, när det skulle förvärra läget att vara öppen med sin reaktion.

Sen lär man sig det mesta genom att vara chef och reflektera över det,  exempelvis genom att tala med sin partner därhemma, menar Christer Sandahl. För att få underlag för sina reflektioner kan man förvisso gärna läsa en god bok. Och det kan vara en roman eller poesi likaväl som en fackbok i psykologi. Han tror inte att man blir en bra chef genom att plöja psykologilitteratur.

Självförtroende och övertygelsekraft

Föds man till chef, då? Det har ju funnits något av en hjältedyrkan av superchefer, som frälsare och profeter, från 1980-talet och framåt.

– Det där är något som chefskollektivet på hög nivå odlar, för att motivera årslöner på 10-20-miljoner. Men de flesta som forskar om ledarskap är kritiska till talet om hjältar. Visst finns det enstaka exempel på individer som har betytt mycket för att vända utvecklingen inom en verksamhet.  Men ledarskapet i vardagen handlar om slit, inte om hjältar och naturbegåvningar, säger  Christer Sandahl.  Det är mycket få som från början har med sig en ledartalang.  En sådan talang består av en kombination av självförtroende och övertygelsekraft och om du inte har den i tolvårsåldern så kan du inte få den genom att gå på kurs.

Som både konsult och forskare har Christer Sandahl mött motsatsen till självförtroende hos chefer. De kan känna sig trygga i sina yrken som exempelvis sjuksköterska och läkare. Men som chefer berättar de om utsatthet, ensamhet, osäkerhet och tvivel på att klara ledardelen av jobbet.  Han beskriver med en situation:

- Som ny chef ska du leda ett möte på jobbet och du tycker att du har kommit på en bra idé under helgen. Det blir alldeles dödstyst. Eller ännu värre: alla börjar skratta.  Som chef blir du lämnad ensam med den typen av reaktioner. Med tiden lär du dig skydda dig mot den kränkning som det innebär att inte vara omtyckt av alla.  Det innebär en anspänning att skydda sig. Det finns ett inslag av dubbelspel: utåt hålla fasaden, men inåt leva med otillräcklighetskänslor.

–En del chefer satsar på att försöka bli kompis med de anställda, men det är ingen bra lösning, säger Christer Sandahl. Som chef har du ett arbetsgivaransvar som innebär att du och dina medarbetare arbetar på olika villkor. Eftersom det är du som ytterst står till svars för att verksamheten fungerar som den ska, måste du ibland säga ifrån och kritisera – och det är inte så lätt att göra med kompisar.

Från alkoholen till arbetslivet

Christer Sandahl började sin forskarbana om någonting helt annat än chefsfrågor: i tretton år arbetade han på en avdelning för klinisk alkohol- och narkotikaforskning och hans doktorsavhandling handlade om psykologisk bedömning och behandling vid alkoholberoende.

- När jag frågade patienter om när de märkte att de var ute på fel spår, så berättade de ofta att de var förvånade att det dröjde så länge innan någon på jobbet reagerade. Det kunde dröja 7-8 år. Då blev jag nyfiken på varför ingen gjorde något på jobbet fast det fanns ett så uppenbart problem. När jag började studera det såg jag att det också fanns andra rent psykiatriska problem, som hängde ihop med hur det var på jobbet.  Det gjorde mig mer och mer intresserad av frågor om ledarskap och hur grupper fungerar.

Jämsides med sin forskning i alkoholfrågor byggde han upp ett konsultföretag och lärde sig den vägen mycket genom sina samtal med chefer i arbetslivet. Det ledde så småningom till att han började med forskning om ledarskap och samtidigt slutade han som konsult.  Han menar att det inte går att vara konsult och forskare inom samma område – men erfarenheten som konsult har varit till stor nytta i forskningsarbetet.


 

Läs fler suntliv.nu-artiklar

Stöttande kollegor bättre än professionell coach

Se film

Christer Sandahl talar om arbete och hälsa, och vad chefen kan göra för att anställda ska må bra

Läs intervju i Psykologitidningen

"Hantera känslor bland det svåraste i chefsrollen"

Prenumerera på vårt nyhetesbrev

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!

Skriv en kommentarinformation

antal tecken kvar"
Redaktionen förbehåller sig rätten att ta bort kommentarer som inte håller sig till ämnet eller innehåller:
  • förtal, personliga angrepp eller förolämpningar
  • hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier
  • uppmaningar till brott eller utgör annan brottslig verksamhet
  • olovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat material
  • kommersiella budskap eller reklam
  • mer än 700 tecken