Arbetsvillkor kan förutsäga hjärt-kärlsjukdom
Publicerat:05 juni 2009
Författare:Hanna Köllerström
Personer som tar stort ansvar på jobbet men inte får uppskattning löper ökad risk att drabbas av sömnstörningar, stress och hjärt- kärlsjukdomar.
Göran Fahlén, forskare vid Mittuniversitetet, har vidareutvecklat Ansträngnings-belöningsmodellen, en modell som kan förutsäga vilka personer som riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar.
Modellen bygger på att individen upplever en ömsesidighet i sina relationer till omgivningen. När en person engagerar sig och tar ansvar på arbetsplatsen är det viktigt att han eller hon blir sedd av arbetsgivaren och får uppskattning, lön, utvecklingsmöjligheter och trygghet i anställningen.
De som upplever att de inte uppskattas kan drabbas av störd sömn och dagtrötthet, vilket i sig ofta leder till stress och i värsta fall hjärt-kärlsjukdomar.
Lätt att hitta de som ligger i riskzonen
Det har gjorts många studier på det här området som påvisar en stark koppling mellan obalans i arbetslivet och ökat antal långtidssjukskrivna respektive hjärt- kärlsjukdomar. Den amerikanske forskare som skapade Ansträngnings-belöningsmodellen är läkare i grunden, och har även beskrivit hur obalansen rent medicinskt leder till sjukdom.
– Jag har analyserat hur modellen fungerar på olika slags människor, till exempel tävlingsmänniskor, som är sårbara men också har ett stort bekräftelsebehov, säger Göran Fahlén och förklarar hur man kommer fram till vilka personer som kan drabbas.
– Man har tagit fram två frågeformulär, ett som fokuserar på balansen mellan ansträngningar och belöningar, och ett annat som innehåller frågor om hur man är som person. Utifrån svaren på frågorna kan man ringa in vilka personer som kommer att få hälsoproblem i högre grad än andra.
Alla arbetsplatser lika
Eftersom modellen baseras på faktorer som alla på en arbetsplats berörs av, uppskattning arbetsinsats och personlighet, fungerar den inom olika områden, arbetsplatser och yrken.
– Det är viktigt att personal får lön på relevant nivå, men det är också otroligt viktigt att arbetsgivaren ger bra feedback och ser individen med dess styrkor och svagheter. Inte bara se personen, utan också ge positiv uppbackning på de positiva sidorna och stöd i svagheter så att personalen kan utvecklas och känna trygghet.
Under 90-talet genomförde Göran Fahlén en studie (han poängterar att den var så pass liten att den inte kan kallas vetenskaplig, men ändå intressant) på två sjukhem. Han ställde ett antal frågor om psykosociala förhållanden på arbetsplatsen, och jämförde dem med svaren om personalens fysiska problem.
Det fanns endast en koppling mellan fysiska problem och psykosociala faktorer i två fall: Beröm för att personen hade gjort ett bra jobb och stöd vid problem. I båda fallen fanns det starka kopplingar mellan brist på beröm/stöd och huvudvärk och ont i axlarna.
Svårt att nå ut
Modellen används till viss del ute i landet men främst i den vetenskapliga sfären.
– Jag skulle gärna vilja att den används mer ute på arbetsplatserna, att den var mer känd så att den används förebyggande, säger han och pekar på att den används av företagshälsovård och stresskliniker på vissa platser i landet men att synsättet som modellen förespråkar är otroligt viktigt: Att arbetsgivaren ger tillbaka vad arbetstagaren ger.