"Arbetsmiljölagen behöver bli enklare"

Arbetsmiljölagen skapades för industrisamhället. Den passar inte för de villkor som styr dagens arbetsliv. Det menar arbetsrättsjuristen Tommy Iseskog.

Arbetet förr byggde på fasta arbetsplatser och arbetstider. Dagens arbetsliv kräver andra saker av de anställda än tidigare. Ny teknik styr oss samtidigt som arbetet blivit mer gränslöst och svårare att avsluta. Det skriver Tommy Iseskog i en krönika i tidningen Personal och ledarskap. Suntliv.nu ringde upp för att fråga hur han tycker att en ny lag ska se ut. 

Varför behöver arbetsmiljölagen ändras?

– Lagen är skriven för ett industrisamhälle, med tonvikt på skyddsåtgärder och arbetsmiljöutveckling i industrimiljöer. Idag har alla arbeten blivit mer tjänstebetonade, även industrijobben. Gränsen mellan tjänsteman och arbetare har i mycket brutits upp.

– I både bondesamhället och industrisamhället blev man färdig med saker. När arbetsdagen var slut gick man hem och hade ledigt. Idag är arbetet mer flexibelt men också mer gränslöst. Den nya tekniken gör att arbetet kan utföras var som helst ifrån, och man kan vara ständigt tillgänglig och uppkopplad. Men det styr oss på ett sätt också mer.

– Den nuvarande lagen har ju två syften. Att förebygga ohälsa och olycksfall, och att utveckla en god arbetsmiljö. Men vi vet inte alltid hur vi ska förebygga ohälsa och olycksfall i den här nya situationen. Och inte heller hur man ska utveckla en god arbetsmiljö utifrån de nya villkoren.

Gäller den här förändringen alla sorters arbeten, menar du?

– Nej, inom till exempel vård och omsorg är fortfarande den mänskliga närvaron nödvändig. Men även där används allt fler tekniska lösningar, för till exempel övervakning och kontroll. Nu kan man ju till och med operera på distans.

Vad är det som behöver ändras i arbetsmiljölagen?

– Arbetsmiljölagen borde ge bättre stöd för att sätta gränser för sitt arbete.

– Själva lagtexten skulle också behöva göras enklare. Arbetsmiljölagen är extremt svårläst och svårtillgänglig för vanligt folk. Dessutom borde det i lagen anges mer konkret vad man menar med god arbetsmiljö. I olika paragrafer sägs än det ena, än det andra om det. Det finns ingen systematik i definitionen, inget övergripande mål för vad som ska utgöra en bra arbetsmiljö.

Har anställda idag ett större personligt ansvar för sin arbetsmiljö än tidigare?

– Juridiskt sett är det helt klart att det är arbetsgivaren som har ansvaret. Det är arbetsgivaren som ska leda och fördela arbetet. Det är till och med ett straffrättsligt ansvar. Men i takt med att medarbetare har fått mer eget ansvar så har var och en också fått ett större ansvar att påpeka för sin arbetsgivare när något inte fungerar. Så det är en motsättning.

– I och med att medarbetarna har större inflytande över sitt arbete blir det lätt så att om de vill ändra på något i sin arbetssituation, säger arbetsgivaren: Gör det själv då. Men lagen säger tydligt att det ska vara arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet. Och det har kanske dagens chefer inte alltid riktigt klart för sig.

 

Arbetsmiljölagen Den nuvarande arbetsmiljölagen började gälla 1978, men har därefter ändrats flera gånger. Arbetsmiljölagen ger ramen för Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Föreskrifterna beskriver mer i detalj kraven och skyldigheterna för arbetsgivare och arbetstagare. Lagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, och att stödja arbetet för en god arbetsmiljö. I lagen står bland annat att: • arbetsförhållandena ska anpassas till människors fysiska och psykiska förutsättningar • att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande ur både fysisk och psykisk synvinkel • att arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön och skall bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete.