Alla vill ha ett utökat meddelarskydd

Meddelarskydd innebär att anställda fritt kan tala med tidningar, radio och teve om sitt arbete och sin arbetsplats utan att riskera straff eller att någon chef försöker ta reda på vem som pratat med medierna. Men den rätten gäller enbart offentliganställda.

Det uppfattas ofta som orättvist att kommunal- och landstingsanställda har den rätten, men inte de som arbetar i privat verksamhet. På den kommunala skolan eller landstingets vårdenhet finns meddelarskyddet, men inte på friskolan eller den privata vårdcentralen. När en kommunal verksamhet bolagiseras förlorar de anställda dessutom sitt meddelarskydd, vilket är ytterligare ett problem.

Dessutom hävdar de som vill utvidga det nuvarande förbudet mot bestraffning och efterforskning att det är särskilt viktigt med insyn och möjlighet att slå larm inom skattefinansierad verksamhet.

Tydlig majoritet för

Föreningen grävande journalister lät riksdagsledamöterna besvara en enkät i frågan för två år sedan. 131 av 185 som svarade tyckte att det var ett problem att anställda i privata företag inom offentlig verksamhet saknar meddelarskydd. Förra året frågade också tidningen Skolvärlden ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott om de ansåg att meddelarskyddet ska omfatta friskolor. Det ansåg 10 av 17 ledamöter.

Men det stödet i riksdagen har hittills inte slagit igenom på regeringsnivå. Främst har det varit moderaterna som bromsat i frågan, men nu föreslår en arbetsgrupp i partiet att ett utvidgat meddelarskydd ska med i partiets nya kommunala handlingsprogram som klubbas i höst.

Vi har frågat riksdagspartierna och samtliga – utom sverigedemokraterna som inte svarat på våra frågor – vill se ett meddelarskydd för anställda även i privat verksamhet. Åtminstone när den finansieras med skattepengar och rör vård, skola eller omsorg.

Till skillnad från övriga partier vill dock moderaterna och folkpartiet i första hand lösa frågan genom att uppmana kommunerna att skriva in meddelarskydd i sina avtal med privata utförare – något som förekommer redan i dag.

– Vårt uppdrag har varit att se frågan utifrån kommunernas perspektiv, inte att föreslå ändrad lagstiftning. Vi tycker att när tredje person kan fara illa, som inom vården eller när det handlar om barn, så är det rimligt att det finns ett meddelarskydd. Det är inte lika viktigt när det gäller exempelvis skötsel av gräsmattor, säger Peter Danielsson, ordförande för den arbetsgrupp inom moderaterna som ligger bakom det nya förslaget om riktlinjer till kommunerna.

Han tror att en uppmaning om att ha med meddelarskyddet i avtal räcker.

–  Jag tror att det kan bli verksamt. Det blir en guideline för verksamheten, säger han.

Alliansen inte ense i frågan

Folkpartiet är inne på en liknande linje, men avvisar inte lagstiftning.  ”Om det skulle visa sig omöjligt att säkerställa ett tillräckligt meddelarskydd via avtal är Folkpartiet öppna för att utreda om lagstiftningen behöver ändras”, svarar folkpartiets politiske sekreterare Jonatan Ohlin i ett mejl på vår fråga.

De bägge andra systerpartierna i alliansen är dock av en annan uppfattning. ”Ja, vi vill att meddelarskyddet säkras via lagstiftning och är återigen beredda att pröva frågan juridiskt”, skriver centerns Kenneth Johansson, ordförande för riksdagens socialutskott, till Suntliv.nu.

Detsamma gäller kristdemokraterna. ”För att det ska bli tydligast för alla parter, så att såväl arbetsgivare som arbetstagare vet vilka regler som gäller, tror vi mer på att utreda hur lagstiftning kan användas som ett verktyg, än att det ska stå och falla med egna avtalslösningar kommuner och företag emellan”, hävdar de i sitt svar.

De rödgröna är också helt för lagstiftning. ”Miljöpartiet de gröna anser att anställda i offentlig verksamhet som övergår till privat huvudman genom exempelvis upphandling eller motsvarande, skall ha kvar samma rättsliga skydd som de har innan bytet av arbetsgivare, såvitt avser meddelarskyddet och dess olika delar. Samma efterfrågeförbud ska finnas, samma straff vid otillåtna frågor”, skriver miljöpartiets ledamot i den parlamentariska yttrandefrihetskommittén Alf Karlsson, till Suntliv.nu och hävdar att en rättslig reglering behövs.

Svårt avtalsvägen för friskolor

Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill också ändra lagen. ”Det borde vara en självklarhet att de som jobbar i skattefinansierad och rättighetsbaserad verksamhet ska ha fullt meddelarskydd oavsett om det är ett privat företag som bedriver verksamheten. Som medborgare måste vi kunna ha insyn i hur skattemedel används och hur våra rättigheter som patienter, elever och så vidare tillgodoses.”, skriver vänsterpartiets riksdagsledamot Josefin Brink i sitt svar till Suntliv.nu.

Miljöpartiets Alf Karlsson påpekar att det är svårt att lösa frågan avtalsvägen när det gäller friskolor. Här är det ju inte en tjänst som upphandlas av kommunen eller landstinget utan skolorna får bidrag från staten.

Våra frågor visar att alla partier numera vill att anställda inom privata företag i vård, skola och omsorg ska få meddelarskydd. Den totala politiska enigheten talar för att det troligen sker en förändring åt det hållet, även om det ännu inte finns något regeringsförslag eller liknande i frågan. Samtliga partier vill dock undanta affärshemligheter från skyddet.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!