Salutometern mäter det som är bra

I början av 2000-talet var sjukskrivningstalen som högst i Sverige. Många av sjukskrivningarna handlade om att anställda var stressade och upplevde alltför hårda psykiska påfrestningar i arbetet. Mycket forskning kring orsakerna kom då att fokusera på de problem som kan följa med att ha ett arbete.

Men en arbetsplats kan också skapa hälsa och välbefinnande. Ett jobb utgör en fast punkt i tillvaron, möjlighet att få uträtta något meningsfullt, ha sociala kontakter och bli bekräftad. Det menar Petra Nilsson, forskare på högskolan i Kristianstad.

Sedan ett par år tillbaka har man på högskolan i Kristianstad arbetat med att utveckla ett instrument för att mäta dels vad som är hälsa, dels de faktorer på jobbet som bidrar till hälsa för de anställda.

Enkäterna fungerar i en process

Resultatet blev två frågeformulär, eller enkäter. De båda frågeformulären innehåller ett antal påståenden att ta ställning till på en sexgradig skala, till exempel ”jag går till arbetet med glädje”, ”mitt arbete känns meningsfullt”. Frågeformulären testades på några avdelningar på Ängelholms sjukhus och kallades där för Salutometern.

Enkäterna är tänkt att fungera i en process där man först förbereder enkätprocessen, därefter besvarar enkäten, redovisar resultaten, diskuterar resultaten; både det som kommit fram som är bra och det som kan bli bättre, enas om förbättringar som behöver göras och så småningom genomför enkätprocessen igen, i ett ständigt pågående kretslopp. Tanken är också att en arbetsgrupp själva ska kunna använda enkäterna utan stöd eller inblandning av någon forskare eller annan utomstående.

– Det som är annorlunda med våra enkäter är just den salutogena inriktningen, att man fokuserar på resurser i arbetet som är hälsoskapande. Och att vi har jobbat så nära de som ska använda enkäten att den har känts meningsfull och användbar för dem, säger Petra Nilsson.

Den praktiska arbetsprocessen för att jobba med Salutometern har tagits fram i samarbete med en grupp vårdanställa på Ängelholms sjukhus. Eftersom anställda inom vården länge har hört till dem som har flest sjukskrivningsdagar ville forskarna gärna utforma Salutometern tillsammans med den gruppen.

Enkätarbetet gav resultat 

Maj-Britt Cronberg, sjuksköterska på Ängelholms sjukhus, var med och tog fram den första varianten år 2008. Hon tycker Salutometern är en bra idé.

– Vi var några sjuksköterskor och undersköterskor som blev tillfrågade om vi ville vara med i en fokusgrupp och utforma enkäten. Avdelningscheferna för de två avdelningar det gällde var också med, säger hon.

När enkäten var klar gjordes en första provomgång på de två avdelningar. Petra Nilsson tog fram vad man hade svarat avdelning för avdelning.

På Maj-Britt Cronbergs avdelning var det Maj-Britt själv och ett par kolleger som berättade om svaren för sina kamrater på ett avdelningsmöte. Hela arbetsgruppen delade därefter in sig i smågrupper för att diskutera svaren och ge förslag på hur man kan jobba med det som behöver förbättras.

Arbetet med enkäten gav resultat, tycker Maj-Britt Cronberg.

– Vi hade till exempel problem med otydlighet om vem som skulle göra vad under de olika arbetspassen morgon, middag och kväll. Vi bestämde hur rutinerna skulle se ut, skrev ner dem och satte dem i en pärm som var lätt tillgänglig på avdelningen så att alla kunde läsa den. Nästa gång vi använde enkäten syntes det faktiskt i svaren att rutinerna hade skärpts.

Nytt projekt på Ängelholms sjukhus

Forskningsprojektet på Ängelholms sjukhus avslutades 2010 och då hade precis en arbetsmodell för hur avdelningarna kunde jobba med enkätprocesser tagits fram. Men den hann bara testas i större skala på sjukhuset på ett par avdelningar. I februari 2011 fick forskargruppen i Kristianstad nya medel.

Petra Nilsson har på nytt börjat arbetet med en enkät på Ängelholms sjukhus. Den här gången intervjuar hon själv representanter för olika personalkategorier för att förstå vilka frågor som är aktuella just nu och hur de tolkar enkätfrågorna.

- Det finns en väldig enkättrötthet inom vården, säger Petra Nilsson. För mig var det därför viktigt att redan från början se till att enkätprocessen upplevdes som meningsfull för de som skulle använda den. Det handlar mycket om hur arbetsgruppen kan jobba med det som kommer fram i svaren.

Salutometern har utvecklats inom ramen för ett större, nyligen avslutat AFA-finansierat projekt, ”Sluta Plåstra – hälsoskapande arbetsplatser inom hälso- och sjukvården”, där man också forskat i hur man kan utveckla ett bra stöd för chefer för att få en hälsoskapande arbetsplats.

Salutometern finns att ladda ner utan kostnad som två olika enkäter på hemsidan: 

www.hkr.se/shis-wems

Hittills har ett trettiotal organisationer och företag använt sig av den.

Vill du läsa mer om arbetsmiljö och hälsa?

Prenumerera på suntlivs nyhetsbrev!