Positivt tänkande fördummar

Det positiva tänkandet har varit förödande för USA. Den salvan levererar den amerikanska författaren och debattören Barbara Ehrenreich i sin nya bok Gilla läget – hur allt gick åt helvete med positivt tänkande. 

Det började med att Barbara Ehrenreich fick bröstcancer. Under sjukdomstiden uppmanades hon av både vårdpersonal och medpatienter att se sin cancer som ett tillfälle att ompröva sitt liv, börja motionera, äta nyttigare och förlåta sina ovänner.

Det underliggande budskapet var att om du inte tänker positivt riskerar du att försämra ditt immunförsvar och få nya metastaser.  Den cancerdrabbade var alltså delvis själv ansvarig för sin överlevnad. Därför gällde det att inte bli bitter, eller ännu värre, börja kritisera de miljöförstöringar som skapar cancersjukdomar.

Barbara Ehrenreich genomgick sina behandlingar. Väl frisk igen började hon undersöka vilka fler delar av det amerikanska samhället som påverkades av det positiva tänkandet. De är många, menar hon. I själva verket genomsyrar de hela samhället, och hon drar sig inte för att kalla det ”ett massexperiment i hjärntvätt”.

I många sammanhang

Med positivt tänkande menar Barbara Ehrenreich budskapet att du kan få allt du vill bara du vill det tillräckligt mycket själv. Det hänger på dig. Det finns en magisk dimension i det hela: med hjälp av dina tankar kan du kontrollera världen.

Baksidan av det positiva tänkandet är det stränga kravet på personligt ansvar. Den som blir arbetslös, sjuk eller fattig har inte trott tillräckligt mycket att han eller hon skulle klara att bli framgångsrik.

Människor i alla sorters sammanhang uppmanas idag i USA till positivt tänkande: i idrottsvärlden, inom kyrkan, på hemsidor för människor som vill träffa en ny partner, i arbetslivet och bland företagsledare. Det har konkurrerat ut både Gud, solidaritet och normal vardagsskepsis. Den som uttalar sig kritiskt eller verkar negativ till nya företeelser riskerar både jobb och vänner.

Mest skrämmande är den beskrivning Barbara Ehrenreich ger av hur företag utnyttjar budskapet om positivt tänkande till att göra sig av med folk och skrämma de kvarvarande anställda till tystnad och än effektivare arbete.

Den amerikanska arbetsmarknaden har blivit alltmer rörlig de senaste decennierna, liksom den västeuropeiska . Allt fler människor har tillfälliga arbeten. De som blir av med jobben erbjuds kurser i hur man kan sälja sig själv, sluta tala med negativa människor och sluta titta på negativa nyheter. De som är kvar får inhyrda motivationsexperter i uppgift att skapa teamkänsla med hjälp av förnedrande lekar eller veckolånga exkursioner i vildmarken.

Vanligt också i Sverige

Det är inte bara de anställda längre ner i organisationerna som går i lära hos motivationstalarna. Också företagsledarna går kurser i mystik, visionsjakt eller konsten att gå på glödande kol; kunskaper som är helt irrelevanta för att driva ett företag.

Barbara Ehrenreich hävdar till och med att det bland annat var denna världsfrånvända och kunskapsnegligerande företagskultur som lade grunden till den fastighetsbubbla som blev början på västvärldens ekonomiska kris år 2008. Amerikanska banker och andra företag var så indoktrinerade av det positiva tänkandet om att allt bara blir bättre, att de inte såg varningstecknen i tid, menar hon.

Också i Sverige finns en liten industri med självhjälpsböcker och kurser som handlar om hur man bygger upp sin självkänsla och därigenom når framgång. Och nog kan man känna igen den svenska arbetsförmedlingens coacher i beskrivningen av hur var och en ska lära sig att uppfatta ett avskedande som en ny chans i livet. Men det är ett litet svenskt eko av den amerikanska modellen, och går nog inte att jämföra med det förnekande av verkligheten som pågår i vissa amerikanska sammanhang.

Ännu inte i alla fall, ska man kanske tillägga.