"Samhällsvinsterna kan bli stora"

Den existentiella hälsan är starkt kopplat till den fysiska och psykiska. Därför kan samhället tjäna stora pengar på förbättra vårt andliga välmående. Det hävdar religionspsykologen Cecilia Melder i en ny avhandling.

Att den självupplevda hälsan, och även den mätbara i form av exempelvis blodtryck, är starkt kopplat till synen på livet är väl belagt i många vetenskapliga studier. Cecilia Melder belägger det sambandet ytterligare i sin studie, men det främsta syftet med den avhandling som hon snart lägger fram vid Uppsala universitet är att utveckla metoder och teorier för att förstå och förklara den kopplingen.

Drivkraften bakom hennes forskning är att området är teorifattigt. Många framhäver i olika sammanhang vikten av existentiellt välmående, men få undersöker varför det spelar roll och hur den andliga hälsan kan förbättras.

– Poängen är inte att visa sambandet mellan existentiell och självupplevd hälsa. Det vet man redan. Men man har inte utvecklat mätinstrument och teorier, säger Cecilia Melder.

Kan övas upp

Hon har genomfört både enkätundersökningar och längre intervjuer. I  enkätundersökningarna har hon testat ett mätverktyg som WHO tagit fram. Det mäter bland annat helhetskänsla – att tankar, känslor och handlingar sitter ihop – och känslor av hopp, harmoni och mening.

Frågeverktyget har en likhet med ett äldre mätinstrument som bland annat används inom vården: Kasam (känsla av sammanhang). Det utvecklades av den medicinske sociologen Aaron Antonovsky när han såg hur olika de som suttit i koncentrationsläger under andra världskriget mådde. Men det finns också avgörande olikheter.

– Kasam är en del av det jag kallar existentiell ohälsa, men Kasam enligt Antonovsky är något medfött. Känsla av sammanhang med WHO:s ord, en känsla av helhet och integration, ingår i det jag kallar existentiell hälsa/ohälsa. Den existentiella hälsan kan man påverka genom livet, den kan förstärkas eller försvagas, förklarar Cecilia Melder.

Känslorna av hopp, harmoni, mening och helhet kan övas upp genom bland annat samtal, religionsutövande, läsning av skönlitteratur och konstnärligt skapande. Hon jämför med kondition och träning.

– Det kan låta trivialt att dra paralleller till motion, men det ligger något i det. Den kan förbättras eller försvagas. Existentiell hälsa handlar inte heller bara om en tro på en religion eller en gud. Det kan lika gärna vara en politisk övertygelse som ger en känsla av helhet och mening.

En sådan existentiell känsla förstärker den fysiska och mentala hälsan, inte minst när man blir sjuk eller mår dåligt.

– Känner du inte att ditt liv har en mening står du dig ganska slätt när livet drabbar dig.

Ny form av rehabilitering

I tider av vårdköer, överbeläggningar på sjukhus och felbehandlingar av stressad personal kan det låta som en överflödig rehabiliteringsform att förstärka känslor av mening och harmoni hos de sjuka. Men på grund av den starka kopplingen mellan existentiell hälsa och självupplevd hälsa kan det mycket väl vara kostnadseffektivt.

– Snarare är det ett nödvändigt komplement för att utveckla så effektiva rehabiliteringsformer som överhuvudtaget är möjliga för att råda bot på vårdköer och så vidare, eftersom existentiellt relaterad ohälsa med stor sannolikhet bara kommer öka i takt med sekulariseringen, säger Cecilia Melder.

– Om det så hjälper bara 20 procent av de långtidssjukskrivna blir samhällsvinsterna stora.

Cecilia Melder talar om ett helt nytt folkhälsoområde och föreslår officiella insatser som ger människor en existentiell grund att stå på. En grund som inte nödvändigtvis behöver vara religiös.

– Sjuka skulle kunna erbjudas kurser bestående av samtal, kreativa aktiviteter och upplevelser för att utveckla verktyg att bemästra livet. Därefter kan effekterna på den existentiella hälsodimensionen, men även den fysiska och psykiska, studeras. Frågan är inte om det går utan vem som ska göra det, säger hon.