Naturen – gratis hälsokälla
Publicerat:15 juli 2008
Författare:Cecilia Elander
Under sommar och semester, när det är varmt och soligt, är det enkelt att ta sig ut i parken eller skogen. Men när hösten kommer glömmer vi ofta bort att naturen är en kostnadsfri och avslappnande möjlighet till motion och rekreation.
Ebba Lisberg Jensen, som arbetar på Centrum för biologisk mångfald, har gjort en forskningsöversikt, "Gå ut min själ", om hälsoeffekter av utevistelser i närnaturen för Statens Folkhälsoinstitut. Hon menar att vårt förhållande till naturen har ändrats radikalt det senaste seklet, vilket också påverkat vår hälsa negativt. För 60-70 år sedan hade människor daglig, självklar kontakt med naturen, även de som bodde i stan.
– Människan är lika beroende av naturen nu som då. Skillnaden är att vi inte ser det nu. Maten vi köper levereras till affärerna där vi handlar, men vi ser aldrig själva träden som äpplena vuxit på, säger Ebba Lisberg Jensen.
Naturen har blivit en konsumtionsvara, menar hon. Många som ger sig ut i naturen köper sig en upplevelse som varar under en begränsad stund, allt ifrån några timmar till någon vecka. Man åker till en skidanläggning, man hyr snöskoter, man betalar för att paddla kanot. Men de enkla naturupplevelserna, då man bara går ut i naturen har kommit i skymundan liksom vardagsmotionen.
– De senaste 20-30 åren har det hänt mycket i hur mycket vi rör på oss i vår vardag. Ta fjärrkontrollen till exempel. Vi slipper resa oss för att byta kanal.
Motion och avkoppling har blivit industri
Enligt Ebba Lisberg Jensen uppger människor som vistas mycket ute i naturen att de mår bättre. Men eftersom vi inte längre har den naturliga kopplingen till naturen tänker många inte på att det är motion och avkoppling att gå ut. Istället tittar man på tv eller läser en bok eller tar bilen till gymmet.
– Avkoppling och motion har också blivit en industri, en konsumtionsvara. Gymkortet kostar pengar, men att gå ut i naturen är gratis. Det är också en enorm frihet.
Samhället har ett stort ansvar i den här utvecklingen, menar Ebba Lisberg Jensen. Man förtätar stadsbebyggelsen därför att tomtmarken är dyr. Det byggs för att man ska ha bil. Bostäder såväl utemiljön som innemiljön utformas för att vara så bekväm som möjligt.
– Bekvämligheten har gjort oss sjuka. Vi har byggt bort vardagsmotionen och träning har blivit en stressfaktor.
Hon jämför med gamla tanter som aldrig gått på aerobics men ändå mår bra och är rörliga. De har dragit barnvagn, burit barn, knådat deg och så vidare och använt sin kropp för att hantera vardagslivets sysslor.
– För oss från 40 år och nedåt i åldrarna blir det mer en fråga att hålla sig i form på ett medvetet sätt. Det handlar om att ha kunskap och tid. Motion och hälsa blir också en fråga om socialgrupp, eftersom alla varken har råd eller tid att gå och träna.
Politiker ser inte kopplingen
Att vistas i naturen har många fördelar, men inga nackdelar, menar Ebba Lisberg Jensen. Men politikerna måste bidra till att göra grönområden lättillgängliga och bostadsnära, så att alla får möjlighet till naturens fördelar oavsett var man bor.
Mikael Gustafsson är samhällsplanerare och har i tio år bidrag med sina kunskaper inom stadsplanering som ledamot i Tyresö kommunfullmäktige. Han menar att hälsa och miljö går hand i hand.
– Tyvärr tror jag att det är vanligt att politiker inte ser kopplingen mellan hälsa och fysisk planering. De bestämmer att nu ska vi bygga en väg eller en cykelbana. Men man ser inte vad den kommer att bidra med hälsomässigt.
Tillgänglighet och trygghet
Det är synd, tycker Mikael Gustafsson, eftersom det handlar om att tänka på vilka faktorer som gör att människor går ut. Bra kollektivtrafik till badplatser och andra grönområden och cykelvägar är viktigt, men det som är avgörande är om det finns grönområden i anslutning till bostaden. Han menar att många politiker tror att om det finns till exempel en nationalpark i kommunen, då behövs inte den bostadsnära naturen.
– Men då måste man ta sig dit också. Måste man ta bilen eller bussen är det många som inte orkar.
Det handlar också om trygghetsaspekten. Om många människor rör sig i området skapas en social trygghet. Känns det läskigt och man är orolig för att saker ska hända drar man sig för att gå ut. Alltså handlar det om att tänka trygghet när man utformar parker.
Lekplatser är också viktiga, de gör så att föräldrar tar ut sina barn mer, vilket gynnar såväl barn som vuxna.
Mikael Gustafsson tycker själv om att vara i naturen. Sitt uppdrag som ledamot i Tyresö har han nyligen avsagt sig eftersom han flyttat till Nynäshamn. Anledningen till flytten var att han ville komma närmare havet. Det finns ingen annanstans där han känner samma lugn som nära vatten. För mig är det fantastiskt. Sen är människor olika. En del hittar lugnet i barrskogen, andra på fjället. Men jag tror att de flesta kan hitta det där lugnet i naturen. Och det är definitivt ett lugn som är hälsofrämjande.